Ledare

Berno Vidén

Vi är frälsta av nåd men till ett oerhört högt pris. Att vara förlåten och befriad från ett dåligt samvete som gnager likt en tung börda, att få känna att man har fått göra upp med svåra belastningar över begångna oförrätter, att göra upp och gå till botten och reda ut; vetskapen över att ha försonats – är befriande. Det kan vara människor emellan eller handla om olika sammanhang. Ett stort, tungt ok lyfts av dina axlar och du känner dig fri. Det här kan vi uppleva lite till vardags var och en inom olika områden.

Text: Pingstpastor Sigvard Svärd, Borås

Det är ett trons lidande för mig att följa tvivlets och liberalismens utveckling inom pingströrelsen i Sverige, i fråga om dop och medlemskap.

Av Arne Imsen 1975

Varför kunde inte Gud hålla ordning på sin skapelse? En allsmäktig Gud – kunde inte han hålla ordning på sin skapelse? Varför kom floden? Gud utplånade allt levande och det fanns ingen möjlighet till räddning. Guds vrede mot det orena och synden tar sig sådana demonstrativa och dramatiska uttryck, att han utplånar människorna från jorden. Men det innebar inte att de upphörde att existera.

Dikt av Michael Hafsahl

Till dig som tror att livet
inget värde har.
{{ double-space-with-newline }}Att allt en dag tar slut
med endast mörker kvar.

Av Stig Andreasson, tidigare publicerad 2006

I urkristen tid var dopet ett av de band som förenade de kristna till ett hjärta och en själ. Dopet markerade också en radikal gräns mellan kristna och icke kristna. Så var det då. Men hur är det idag? Numera är dopet en tvistefråga som klyver den bekännande kristenheten i två delar. Ja, vi måste kanske ta ännu fler fraktioner med i beräkningen. Doplärorna är nämligen många. En sak är emellertid helt klar. Eftersom dopet inte längre är en enande faktor utan istället en orsak till splittring, så måste det vara fel någonstans.

Undervisning av David Smeds från år 2014

Låt oss först läsa i Markus 16:

Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd” (Mark 16:15-16).

Text: Berno Vidén

Kampen för det bibliska dopet har under historiens gång varit avgörande för den fria församlingen. Det är uppfordrande att läsa väckelsehistoria och se med vilken övertygelse pionjärerna, många gånger under svår förföljelse, trotsat myndigheter och kyrka för rätten att låta döpa sig. Att samma rörelser i kyrkoekumeniskt köpslående i demokratins namn överger denna dyrbara övertygelse är ett svek.

Av Paulus Eliasson

Dopet, till det yttre, är en handling där en person låter sig nedsänkas i vatten, och sedan kommer upp ur vattnet. Betydelsen av dopet är att det symboliserar att man ingår i ett förbund, en pakt, med Jesus från Nasaret, där man bekänner honom som Herre över sitt liv.