Arne-Imsen

Vi talade om Saulus. Det kan finnas olika grader av ondska och den kan visa sig under olika former, men ett skall du veta: det onda tämjer man inte med kultur bildning eller religion - långt därifrån. Då

Paulus sedermera i livet inventerar hela sin till- varo och försöker förklara vad som var orsaken

till att han kunde göra sig skyldig till dessa handlingar av våld och ondska, framställer han sig själv som den störste av alla syndare, ty han hade förföljt Guds församling.

Nu, då vi åter passemr tröskeln till ett nytt år, vill vi sända alla våra läsare ett varmt tack för d e t som ligger bakom samt därtill foga en önskan om Guds rika välsignelse för -66. Tack för alla uppmuntrande, tillrättavisande och tuktande brev samt telefonpåringningar och personliga besök vi förärats med av er alla, som

tillsammans med oss helhjärtat tror på Midnatts- ropets mission och vågar satsa på vår tidnings

Man kan fråga sig hur den människa ser ut på insidan, som kan göra sig skyldig till så simpla handlingar, som dem vi här läste om. Man kan

vidare fråga sig, vad som är orsaken till att män- niskor så överväldigas utav ondska? Jag förmo- dar, att de flesta icke kan ge något tillfredsstäl- lande svar.

Vad är orsaken till att du är ond, elak, oför- ståndig och gör saker, som du strängt taget

“1 boken TID ATT VAKNA tar

Arne Imsen upp en för väckelse- folket i vårt land mycket nödvän- dig och livsviktig oIT).prövning av

de principer som i denna bryt- ningstid är så aktuella. Mycket

av det som idag benämns som

kristen debatt visar sig vara tra- ditionellt allmängods varför ett

röjningsarbete är av stor betydel- se. Inte på länge har en så inten- siv och djupgående uppgörelse i

Maranata är icke en ny samfundsfana eller partietikett ej heller

är de: ett försök att rekonstruera en avfallen väckelserörelses ur- sprungliga karaktär. Här är det icke fråga om att ta ställning för

eller emot en rörelse med friare arbetsmetoder, omdiskuterade predi- kanter dler aggressiv verksamhet med alla dess brister och förtjänster.

• Det är frågan om att ta ställning till en person, Jesus Kristus. - Maranata är ett genomträngande väckelserop som först och främst

gäller kristna bekännare. Uppbrottet stundar, tidernas största evakue- ring är förestående. Denna apostoliska hälsning påminner oss alltså

Mark. 11: 1-10.

På Bibelns språk symboliserar åsnan den fall- na människan. Vi kan identifiera oss själva med

åsnan. Jämförelsen kanske verkar som en för- olämpning. Ibland funderar jag dock på vilka

förolämpningen drabbar mest - människor eller åsnor? Det skulle vara mycket att inflika här, inte minst med tanke på det som vi dagligen konfronteras med, men vi går förbi detta. Det är kanske närmast en förolämpning mot åsnan att jämföra henne med människan. I.

I Aftonbladet har riksdagsledamoten Nancy Eriksson nyss avlossat en salva mot Svenska

Journalen) som skildrat ett fall av helbrägda- görelse och mot Maranatarörelsen. Ammunition

har hon hämtat ur sitt otroligt djupa förakt för

en viss typ av förkunnare - kallade helbrägda- görare - och ett beundransvärt patos för sina

skyddslingar) diabetikerna. I hennes i och för sig mycket vanliga sätt att diskriminera den kategori kristna) som i sina

I ett par tidigare artiklar har) på denna sida) allvarliga missförhållanden orsakade av den andefattigdom) som är ett genomgående drag i

tidens mötes- och församlingsliv) starkt kritise- rats. I båda fallen har med näraliggande exempel

konkret påvisats hur det går) då den Laddade

atmosfären av gudsnärvaro och väckelse urtun- nas) budskapet urvattnas och verksamheten

hamnar i händerna på begåvade) men fallna

Under de senaste månaderna har vi ånyo fått bevittna hur omutligt den lag, som säger: “Vad

människan sår, det skall hon ock skörda”, fun- gerar. Utan hänsyn till person, men med ena- stående precision ser vi i dag hur en sådd av

törne och tistel mognar fram till en enorm skörd kring män vars liv och gärning säkerligen sett

helt annorlunda ut om de respekterat varnings- signalerna under tidigare skeden av sin storhets- tid- och vänt om i tid. “Faren icke vilse!” Då

Bibelskolan til l vilken Maranataförsamlingen i

Stockholm inbjudit i höst är den fjärde i ord- ningen. Från en mycket ringa begynnelse har

skaran av deltagare mångdubblats på denna

korta tid - hösten 1964 var bort emot hundra- talet samlade. Av de redan inkomna anmälning- arna att döma, förstå vi att årets deltagareantal

vida kommer att överstiga fjolårets. - Det är gripande i en tid, då man i alla kristna läger kämpar med stora rekryteringssvårigheter, och många av dem, som en gång vigt sina liv i väckelsens tjänst, lockade av materiella fördelar och genom frånvaron av väckelsens eld i sina