[3d-flip-book mode=“thumbnail-lightbox” urlparam=“fb3d-page” id=“7107” title=“false” lightbox=“dark”]

Klicka på bilden ovan för att läsa tidningen.

Behöver det gamla väckelsefolket ompröva sina positioner?
av Henning Thulin

Du har tagit vara på mitt ord
av Ernst Höglander

Väckelse i England
av Curt Olson

Mitt möte med Maranataväckelsen
av Connie Isberg

Utanför lägret (fortsättning från föregående nummer)
predikan av Arne Imsen

Upplev Maranata-möte i ert hem
Bandinspelningar utlånas
av Curt Olson

Dop i Maranata Göteborg
av Donald Bergagård

OBS! Denna text är konverterad till sökbar text med s.k. OCR-teknologi. Det innebär tyvärr att det finns väldigt många bokstäver och andra tecken som hamnar fel. Vår förhoppning är dock att texten ska vara begriplig. Är det något sammanhang du absolut inte får ihop, så är rådet att kolla i PDF-versionen av respektive nummer.

**
**

CONNIE ISBEBG

Det hela började med nöd en pressande och förkrossande nöd för våra barns frälsning. De är båda avfällingar. När min man och jag började bedja för dem med större allvar än tidigare, fick vi känna motstånd och ovilja i hemmet. En dag fick vi genom en *bekant veta att det finns något i Norge, som kallas Maranata. Och vi var välkomna hem till honom för att höra på barrdinspelningar från dessa möten i Oslo. Vi gick dit en kväil. Han är en ivrig man och berättade om detta. Att det skett en viss förändring med honom, det förstod vi. Inspelningen var norsk och det gick väldigt fort, när någon, som ?hette Ella Sörensen predikade, så jag måste säga, att det var inte många ord jag förstod. Men jag kände Anden i det hela. Jag liksom mer anade än förstod, att ”detta är Gud.”