I två världar
Missionshälsning från Karin Vidén
Det ordlösa leendet hon gav sina barn sa dock allt det som moderskärleken kunde frambringa!
Andrea med tre av sina barn
Fredagskväll i tremiljonersstaden Santo Domingo, och bilköerna är ansträngande långa och mycket tålamodsprövande. En strid ström av gatuförsäljare kretsar runt omkring bilen och erbjuder oss allsköns varor; vackra blombuketter, kakor, nötter, färdigskalade apelsiner, vindrutetorkare, såpbubblor, ja en uppsjö av varor säljs i dessa enorma bilköer som får hela city att stå mer eller mindre stilla.
Vi vill nå dem med evangelium!
Veronica Ureña sände denna hälsning från missionsarbetet i Dominikanska republiken till bibelskolan. Vi låter den gå vidare till Midnattsropets läsare!
Frid!
Här kommer en hälsning från oss i Santo Domingo. Vi hoppas att ni alla mår bra!
Jag vill inleda med att berätta lite om Andrea och hennes familj. Andrea är mamma till pojken Yefrey som många av er minns. Han dog, endast 11 år gammal, av en svår lungsjukdom. Andrea har nu fem barn och tar även hand om sin gamle pappa som är svårt sjuk i Parkinson. Nu har vi äntligen kunnat påbörja byggnationen av ett nytt hus åt denna familj. De har aldrig haft ett värdigt hem men tack till Gud så kan vi nu ge dem ett. Grunden har grävts och vi ser fram emot att kunna fortsätta med nästa steg då resurserna finns. Det finns möjlighet att vara med och hjälpa till för dig som kan! Tillsammans kan vi ge familjen ett nytt hem.
De statslösa (1)
Text: Berno Vidén
Dominikanska myndigheter transporterar dem till gränsen där haitiska myndigheter vägrar ta emot dem.
Från missionsfältet i Dominikanska republiken nås vi ständigt av rapporter. Församlingens utsända missionärer arbetar oförtröttat vidare med att nå fram till många fattiga människor med evangelium. Med Palavé som bas når arbetet ut till flera olika områden. Ett stort fokus läggs på barnens situation. På flera olika platser arrangeras barnmöten och skapande aktiviteter. En av eldsjälarna i det arbetet är Ilennia Ureña, en ung dominikansk syster som flyttat in i missionscentret i Palavé för att på heltid arbeta tillsammans med missionärerna. Ilennia är också med och bespisar de 120 barnen som kommer tidigt på morgonen för att äta frukost i missionscentret.
De statslösa (2)
Hälsning från Veronica Ureña
Frid!
Tänkte helt kort skriva och berätta något om läget här just nu. Landet har nu idag inlett sina utvisningar av illegala i landet. De som drabbas hårdast är naturligtvis haitierna. Många har under en period lyckats få fram sina tillstånd, men de allra flesta har inte kunnat av olika anledningar. Främst är det av ekonomiska orsaker.
Idag fick vi höra att migrationen varit vid några större vägkorsningar där de plockat upp haitier.
Barnen i Mont-Leon
Missionsrapport av Zebastian Vidén
I östra Haiti, någon mil från gränsstaden Belladere, ligger en bergsby som heter Baptiste. Vi kom första gången dit i slutet av 2009, en kort tid innan jordbävningen som drabbade landet så hårt.
Baptiste är ett slags centrum i området som i sin tur omges av många småbyar, till exempel byn Mont-Leon, som vi kom i kontakt med för fem år sedan.
För att göra en lång historia kort så betalar församlingen löner för samtliga lärare i en skola där. Det är drygt 600 barn som går i skolan - och tack vare offer och andra gåvor från vänner på olika platser så blir skolgången fri för eleverna. Det i sin tur innebär att familjerna i stället kan fokusera på att få fram pengar till mat för dagen och liknande. Nöden i Haiti är stor, och den lilla hjälp vi kan ge genom detta gör en enorm skillnad för dessa familjer.
”Bli en herde för slaktfåren”
Vår tid präglas av flyktingar som ingen annan tid i historien. Globalt sett har världen aldrig tidigare upplevt så många jagade människor som flyr för sina liv från oroshärdar och terrorism. Det är
profetiskt!
Missionappell av Berno Vidén
Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon, är ett uttryck som ofta dyker upp i tankarna när man arbetar på missionsfältet i Dominikanska republiken och Haiti. Behoven är så enorma och det förhållandevis lilla vi lyckas åstadkomma känns ibland som en droppe i ett bottenlöst hav. Att se misär och elände utan att kunna göra något kan vara påfrestande. Att se barn lida på grund av att föräldrarna inte har möjlighet att ge dem mat och kläder är svårt, eller om någon i familjen blir sjuk och det saknas resurser för att åka till sjukhuset. Även om man lyckas träffa en läkare så har man oftast inte råd att bekosta de undersökningar som krävs för att få rätt vård eller att köpa den medicin som läkaren skriver ut.
- Förvandla Palavé till en batey för Jesus!
Missionsrapport av Karin Vidén
Missionsarbetet i Dominikanska republiken fokuseras nu alltmer på Batey Palavé där vi nu arbetat i tretton år i det haitiskt och dominikanskt befolkade samhället. Bostäder byggs just nu för missionärerna ovanpå den redan tidigare byggda skolan och möteslokalen, och redan i september sker första inflyttningen.
Då vi samlas till möten är vi ofta många som kommer samman för att dela med oss av vittnesbörd, bibelläsning, sång, och bön- och tacksägelseämnen i långa rader. Vi blir ofta påminda om den svaghet som är en förutsättning för Guds verk i en människas liv, och hur denna svaghet som är en väg till seger aldrig kan begripas och förstås av den värld som inte känner Gud. Vi samlas med alla våra lyten och defekter, prövningar och nederlag, men med hoppet levande! Den svage är beroende av Gud varje dag, varje stund; det är en rikedom som inte går att överhuvudtaget värdera. Vår blinda syster Antonia sjunger i mötena om sin Frälsare med en innerlighet som måste erfaras.
Segerrapport från Dominikanska republiken
Text: Berno Vidén
Församlingens missionsarbete i Palavé når fram till många hem och familjer. I stort sett alla samlingar blir till väckelsemöten med sång, vittnesbörd och tillfällen att bära fram böneämnen, samt undervisning ur Guds ord. Många beder för sina nära och kära, för dem som är svårt sjuka, och för dem som ännu inte lämnat sina liv till Jesus. Man ropar till Gud för ungdomen i Palavé som är så svårt drabbad av en skoningslös narkotikavåg som drar fram, ja listan kan göras lång över de böneämnen som engagerar församlingens syskon.
Loppis på Bällsta
Rapport: Stina Fridolfsson
Karin Vidén tillfälligt hemma från missionsfältet i Karibien, var drivande kraft i att arrangera en loppmarknad för att få in medel till missionen. Här följer en liten rapport .
Karin sitter i hotellreceptionens soffa med en kopp kaffe. Det är måndag morgon, efter en intensiv helg, med tre dagars loppis för Haiti i församlingens möteslokal.
-Hur känns det nu, om du ska sammanfatta intrycken, frågar jag.
-Ja, det har ju varit väldigt inspirerande. Vi fick erbjudande att plocka allt vi ville ha från ett äldre hus som en troende broder just köpt, med en hel del inventarier. När vi åkte dit och tittade, insåg vi att här fanns många prylar som skulle gå att sälja på loppis. Dessutom får ju Gertrud Karlsson ständigt in stora säckar med kläder som hon sorterar, tvättar, lagar och lägger i ordning för nästa loppis-tillfälle.
Vi har stora behov i Mont-Leon i Haiti, med vårt åtagande att bland annat avlöna lärarna för över 600 skolbarn. Så vi beslöt att snarast ordna en loppmarknad i vår möteslokal. Mötena kunde vi ha i matsalen.
Sagt och gjort. Det blev ett kånkande. Ut med stolarna från möteslokalen, in med bord, klädställningar, korgar och lådor. Karin vakade från tidig morgon till sena kvällen. Magdalena gjorde affischer till väggar, lyktstolpar och trottoarpratare, handaffischer trycktes upp och delades ut. När tiden var inne tändes också några marschaller för att väcka uppmärksamhet och leda människorna in. Från klockan tio till sex på eftermiddagen i tre dagar, kom människor från alla håll för att handla. Det fanns tavlor, grammofonskivor, originella prylar och kläder. Alla som kom gjorde fynd. Våra gäster på hotell Pilgrimshem kom och handlade. Olika socialdistrikt har hyrt rum åt både familjer och ensamstående med olika behov, och det var så roligt att se hur föräldrar med sina små barn hittade bra kläder. En familj som nu fått lägenhet och skulle flytta efter helgen, kunde skaffa en hel del husgeråd till bra pris. Och samtidigt kom missionsmedel in som vi får skicka till barnarbetet i Haiti – över 10.000 kr!
Idag, måndag, packas allt ihop och möteslokalen återfår sin status som möteslokal. Många besökare undrade:
-Det här är ju verkligen fint! Ni fortsätter väl nu? Det är verkligen ett stort böneämne – att vi får praktiska möjligheter att fortsätta! Skörden är mycken och arbetarna få på alla områden! Men det märker vi att det finns många ivriga medarbetare, om vi vågar ta flera steg i tro. Vi tror att Herren öppnar vägar!
Och nu, medan medarbetarna under Karins överinseende bär iväg de överblivna varorna som vi skänker vidare, så har vi ställt några bord utanför hotellgästernas frukostmatsal, fulla med varma jackor, mössor och skor som de kan fritt ta för sig av och använda i vinterkylan här i Stockholm.
Vi har fått för intet – nu måste vi ge vidare för intet!
Låt oss offra vad vi hava;
tid och kraft för Herrens skull
Och ej mer i jorden grava
Efter ett förgängligt gull.
Flykting i eget land
Text: Berno Vidén
Alla utlänningar födda i Dominikanska republiken åren 1929 - 2010 förlorar retroaktivt genom en dom i Tribunal Constitucional, motsvarande Författningsdomstolen, sitt dominikanska medborgarskap. Domen drabbar så gott som uteslutande hundratusentals dominikaner med haitiskt ursprung.
Maranataförsamlingens mission i Dominikanska republiken har starka kopplingar till Haiti. Många av de familjer som på olika sätt slutit sig till församlingen här i det dominikanska samhället Palavé har sina rötter i Haiti. De båda länderna, med tillsammans ca 20 miljoner invånare, delar på ön Hispañola som till ytan är något större än Småland och Skåne tillsammans, men härstammar från vitt skilda kulturer med helt olika språk.
- I Kristus förmår vi allt!
Missionsreportage av Stina Fridolfsson
Esther är född och uppvuxen i Palavé, känner de flesta och är känd av de flesta. Hennes föräldrar var aktiva politiker och därmed känner också Esther många som har styrande befattningar i samhället. Hon har engagerat sig att göra sociala insatser och har möjlighet att vara till hjälp för många som behöver det. Redan som trettonåring började hon hjälpa till med att alfabetisera i ett område där det inte fanns skola. Esther har studerat på universitetet, och har arbetat som lärare för barn och ungdomar. Hon har aldrig haft någon lust att lämna Dominikanska republiken fastän hon rest en del och besökt andra länder. Hon känner stor samhörighet och solidaritet med sitt folk och trivs med att bo i Palavé, där det finns mycket stora behov bland fattiga människor, speciellt bland haitierna, då ju Palavé är en gammal batey. En batey är från början ett haitiskt bostadsområde för säsongsarbetare på sockerfälten.
Angelita: Jag önskar få vara med och forma människor till kristna karaktärer!
Reportage: Stina Fridolfsson
Det var en stor uppmuntran att få träffa och göra reportage med Angelita. En Herrens tjänarinna, som är ett inspirerande föredöme med sin livsgärning i den matservering hon driver centralt och nära den underbara strandpromenaden vid havet i Puerto Plata.
-Jag önskar att få vara med och ge människor livskvalitet och forma dem till kristna karaktärer, sa Angelita, när hon gjorde en paus i sysslorna att svara i telefon, hälsa på nya gäster och vaka över att det inte var brist på kött och grönsaker i de olika kantinerna. Ett liv i intensiv vardagstjänst för Jesus!
Hälsningar från Dominikanska republiken!
Barnvälsignelse
Lill och Jan Egil Hafsahl besökte församlingens missionsarbete i Dominikanska republiken under mars månad, ett besök som var till stor glädje och uppmuntran för oss alla. Med en serie bibelstudier som Jan Egil hade om tabernaklet som förebild på frälsningen, fick församlingen god uppbyggelse. Under besöket hade vi också en glädjefylld samling med barnvälsignelse där många familjer deltog och bad om förbön för sina barn. Därefter var det dop till Kristus då två haitiska kvinnor beslutat sig för att följa Jesus.
Senaste nytt från missionsfältet
Maranataförsamlingens arbete i Dominikanska republiken och Haiti går vidare. Här presenteras några glimtar. (Bildreportage. Beställ tidningen för att se bilder.)
I Dominikanska republiken har församlingen helt nyligen byggt färdigt ännu ett hus till en haitisk familj. Det är småbarnsmamman Soila som tillsammans med sina två barn Caroline 4 år och Jeremias 2 år nu flyttat in. I ett och samma område finns nu fyra hus där lika många familjer fått hjälp med bostad. På bilden till höger är församlingen samlad till invigningsfest.
Namnet Jesus är ljuvligt
Missionshälsning av Stina Fridolfsson
I området där vi bor, finns en cañada (dalgång) där det ständigt rinner en bäck av kloakvatten från hushållen. Där är tätbebyggt och husen, som tidigare bestod av ömsom bräder, masonitskivor och rostig plåt som slagits ut till platta, tunna skivor från det som kanske varit matoljeburkar, är idag förbättrade och murade med betong och cementblock. Stanken från kloakbäcken ligger alltid över La Cañada, än om bäcken numera är till stor del överbyggd. Här har Comunidad Maranata i många år haft ett missionsfält, och bland barnen som växt upp här, finns nu några som kommer när vi samlas till möten. Vi brukar samlas hemma hos Clotilde och läsa bibeln och bedja ett par eftermiddagar i veckan.
Carla 5 år
Veronica Vidén skriver från Dominikanska republiken.
Det här är Carla. Hon är en av våra nya elever i vår förskola i Palavé. Carla är en liten femårig tjej som inte riktigt får vara så liten som hon är. Livet är inte alltid lätt när man tvingas växa upp i en hård miljö med fattigdom. Carla kom ikväll för första gången på möte hos oss i Palavé. Hon kom alldeles själv, satte sig i mitt knä och somnade efter en stund…Många barn i bateyen har ingen lugn miljö där de kan känna sig helt trygga. Carla är en av dem från förskolan som vi upplever är mycket otrygg och osäker. Det visar hon genom att ofta vara aggressiv och negativ ena stunden för att i nästa söka upp ett knä och en famn där hon kan sitta och låta någon av oss hålla om henne.
Jonathan 10 år försvann
Direkt från missionsfältet beskriver här Berno Vidén några mycket dramatiska dagar för en haitisk familj i Palavé, Dominikanska republiken.
30 september
En tårögd och förtvivlad mamma sitter förtvivlad och uppgiven i sitt lilla skjul i Batey Palavé samtidigt som hon oroligt vakar över sina barn. Tioårige Jonathan är inte längre hemma. Han försvann spårlöst i torsdags kväll och det har redan hunnit gå fyra dagar utan att någon sett eller hört något från honom…
En ny dörr har öppnats
Missionsrapport av Veronica Vidén
Som MR tidigare informerat om har situationen för papperslösa haitiska barn försvårats i Dominikanska republiken, så att de inom en snar framtid förbjuds inträde i landets skolor. Detta har medfört att församlingens skolverksamhet i Palavé, som bedrivits i nästan nio år på lågstadienivå, nu har fått läggas ner. De elever som studerade hos oss har vi lyckats hjälpa in i den kommunala skolan. Orsaken är att våra papperslösa elever inte registreras i det nu landsomfattande skolregister som arbetas fram, och som är en förutsättning för att få avgångsbetyg, för vidare studier. Vi tackar Gud för alla de barn som under åren har kunnat få hjälp med en bättre start i livet och en bättre grund att stå på, med Jesus i centrum och som styrkan i livet.
Dramatiska dagar i Dominikanska republiken
Karin Vidén rapporterar
Situationen för papperslösa haitier i Dominikanska republiken har alltid varit svår. Så gott som dagligen lever de flesta av dem med rädslan över att bli utvisade. Migrationsmyndighetens patruller ger sig systematiskt ut på stadens gator för att fiska upp så många haitier de kan hitta, och utan att ge dem någon som helst chans att förklara sig eller att kontakta sina anhöriga, forslas de till gränsen och utvisas.
Studentprotester den 11 juni
I Dominikanska republiken födda haitier protesterar mot nya regler som drabbar dem hårt. Alla papperslösa utestängs från studier i landets skolor. Eftersom föräldrarna är papperslösa fick de inte vid födseln någon födelsedokumentation.
Nu ska de stängas ute från sina studier vid universitetet!
De kräver nu att få de dokument de har laglig rätt till att äga som födda i landet!
Citat: ”Om jag inte är härifrån, varifrån är jag då?” ”Jag är dominikan och kräver mina dokument.” ”Jag är dominikan. Jag har rättighet att studera, att rösta, att finna ett värdigt arbete och att gifta mig.”