HELBRÄGDAGÖRELSE

Donald Bergagård Evangeliet bringar oss det glada budskapet om frälsning för själen och hälsa för kroppen. Sanningen om helbrägdagörelse är en del av det fulltoniga evangeliet och ta vi bort helbrägdagörelsen har vi tagit bort en del av evangelium. Då Jesus vandrade här nere i sin jordiska gestalt ingick det i hans verksamhet att undervisa om Guds rike, helbrägdagörelse och tro. Men han undervisade inte endast utan praktiserade även det han undervisade om. Han gav åt de blinda sin syn, han öppnade dövas öron, han bjöd de lama att gå, de spetälska blev rena, onda andar blev utdrivna, syndare upplevde frälsning och frid och döda uppväcktes. Ja, han botade alla som var under djävulens våld för att det skulle fullbordas som var sagt genom profeten: ”Han tog på sig våra krankheter, och våra sjukdomar bar han.” När han kallade sina lärjungar gav han dem makt över orena andar, till att driva ut dem, så och makt att bota alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet. Och han sade: ”där i gån fram, skolen I predika och säga: Himmelriket är nära. Boten sjuka, uppväcken döda, gören spetälska rena, driven ut onda andar. I haven fått för intet så given då för intet.” I Mark. 16 heter det bl. a. a ”på de sjuka skolen i lägga händerna, och de skola då bliva friska.” När lärjungarna åtlydde den befalling Mästaren givit dem, verkade han själv med dem och stadfäste ordet med de tecken som åtföljde. Och ytterligare löften till dem var: “och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.” Den missionsbefallning vi idag åtlyder är densamma som lärjungarna fordom gick ut på. Följaktligen måste samma uppdrag och samma löften vara förknippade med den. Det ser ut som om vi, i det s. k. kristna Sverige, åtlydde och praktiserade en halv missionsbefallning. Nu är tiden inne för oss alla, att vakna upp över hela det uppdrag vi fått av vår Mästare. Sanningenlvom helbrägdagörelse måste få ett ännu större rum i vår förkunnelse, för att den undergörande tron kan bli uppbyggd, och människor får uppleva kraften av det fulla evangeliet. Det är alls inte fråga om att allenast få höra om helbrägdagörelse utan också praktisera det. Det Vill säga, lägga händerna på de sjuka. Smörja de sjuka med olja och bedja trons bön. Driva ut de onda andarna. Det namnet som lärjungarna bad i, och drev ut de onda andarna med, det namnet har vi också ibland oss idag, det underbara namnet JESUS. Det äger i sig samma kraft som fordom. Halleluja. Herren som fordom stadfåste ordet med tecken och under, år densamme än. Undrens tid är inte förbi. Vi tror på en härlig förnyelse och upprättelse i dessa härliga sanningar. Då jag känt mig manad att skriva mera i detta ämne återkommer jag i nästa nummer. Då skall Vi behandla ämnet: Är det Guds Vilja att bota alla?

BEKLÄDDA MED KRAFT

Av Donald Bergagård Var är kraften? Den frågan kan man ha rätt att framställa till kristenheten i vårt land, som just nu otvivelaktigt befinner sig i ett andligt krisläge. Frågan gäller naturligtvis den helige Andes kraft. Det finns många som inte, tycks förstå detta läge, ty man talar så mycket om de goda krafter man har till sitt förfogande i verksamheten. Många församlingar börjar mer och mer likna idella föreningar och klubbar. Den kristna verksamheten har för många blivit en hobbyverksamhet. Man går till mötet eller kyrkan om det är .ordnat något trevligt eller något ”kul” för ungdomen i ungdomsvåningen. Det är en rätt så vanlig förteelse på sina håll, att ungdomen på lördagskvällen har möte för sig själv medan de övriga ”gamla” vännerna är samlade till bön. Det, verkar nästan som om bönemötet bara blivit en formsak. När man sedan samlas till offentligt möte får det karaktären av en uppvisning och ett framträdande efter ett väl utformat mötesprogram utfärdat av en specialkommitte. Guds församling har i många fall blivit en plats för egna intreSsen och ideer, där Je“sus Kristus får nöja sig med att komma i andra hand. Gud har blivit redskapet för lärjungens vilja, i stället för att lärjungen skulle vara redskapet för Guds vilja. Hur vågar man? Hur kan man? Hur djupt sover man? Vem eller hur många skall vakna upp ur den andliga försoffningen innan det blir försent? Här har vi, som Ordets förkunnare, ett oerhört ansvar. Guds ord visar ju oss tydligt och klart nödvändigheten av att vara beklädda med Andens eld och kraft. Det räckte inte för lärjungarna att de hade varit med Jesus då han vandrade omkring här på jorden och gjorde under. Då han lämnade dem och gick till sin Fader i himmelen, förbjöd han dem strängeligen att verka för honom innan de hade undfått Andens kraft. Därför bjöd han dem att stanna ,kvar i Jerusalem till dess att de, från höjden, blivit, beklädda med kraft. Först efter pingstdagens upplevelse då de ‘alla blev uppfyllda av helige Ande, hade de .rätt och möjlighet att verka för Guds rike. Då de nu förkunnade evangeliet i Andens kraft fick de se att Herren verkade med dem och stadfäste Ordet. Människorna kom till kännedom om sin synd, ty Anden överbevisade dem. Då frigörelsens och försoningens budskap förkunnades kunde man ta emot syndernas förlåtelse genom tron på Jesus. Många döptes i vatten och helig Ande, talade nya tungomål och profeterade. Skaror av sjuka blev underbart helbrägdagjorda. Många tecken och under gjordes genom apostlarna.. Är du enig med mig då jag säger: den sortens revolutionerande verksamhet *behöver vi mer av i vårt land? Det är ingen brist på möten, kyrkor, lärare, teologer, predikanter och mångahanda verksamhet, nej, men det är brist på Andens eld och kraft. Det räcker inte med teorier om Vi inte har den överbevisande kraften. Det är en bild som talat till mig många gånger: Om en polis skall kunna uträtta något i trafikvimlet, så hjälper det inte med att han endast har skriftlig auktoritet, hemma i skrivbordslådan, att dirigera trafiken, om han inte samtidigt är klädd som reglementet föreskriver. Om han är såsom ”en vanlig människa” har han inget att säga till om och kan inget uträtta. Om inte vi, som enskilda och församlingar är beklädda med Andens kraft som Ordet säger, har vi ingen auktoritet i ann devärlden och kan inget uträtta där som Guds redskap. ”Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ane de, säger Herren Sebaot.” (Sak. 4:6) ”Men när den helige Ande kommer över eder, skolen i undfå kraft att bliva mina vittnen . . sade Jesus. (Apg. 1:8). I avfallstider söker man att själv skapa auktoritet, inflytande och stämning genom yttre glans, själiska ritualer och former. Katolska kyrkan ligger långt framme i dessa ting med Svenska Kyrkan mycket nära i sitt släptåg. Det är dock kuse ligt att konstatera att många frikyrkoförsamlingar alltmer går in för att likna och efterapa dessa kyrkors former och ritualer. Man kommer därmed längre och längre bort från Ordets mönsterbild. Den gudomliga enkelheten är på avskrivning. Andligt avfall tar sig många uttryck. Många ting kunde nämnas i detta sammanhang men detta kan vara nog denna gång. Om vi än har sett hur det andliga avfallet har trängt fram och banar väg för världslighet och otro de senaste åren, så har Herren Jesus varit i förbön inför sin Fader för den återlösta skaran. Nu har vi fått höra Herren tala igen. Gud går de vägar han fordom gick och han går nya vägar. I denna sena midnattstid ljuder signalerna skarpa klara, väckande, frigörande, vägledande och uppbyggande. ”Ett andligt hus” skall byggas upp för Herrens härlighet., ”Vakna upp, vakna upp, ikläd dig din makt, o Sion; ikläd dig din högtidsskrud, Jerusalem, du heliga stad; ty ingen 00mskuren eller oren skall vidare komma in i dig. Skaka stoftet av dig, stå upp och intag din plats, Jerusalem; lös banden från din hals, du fångna dotter Sion.” (Je. 52:1, 2). Guds församling är platsen där hans *härlighet och kraft skall vara verksam till hjälp för syndiga och lidande människor. Herren vill upprätta sin härlighet och ära i församlingen. Vill du vara med och göra en insats? Giv dig helt åt Gud! Han vill bekläda dig med sin kraft. Tro inte att det är överandligt och högmodigt att bedja om Andens kraft och nådegåvor. Bibeln säger, att vi skall vara ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största, (1 Kor. 12:31) framför allt profetians gåva. (1 Kor. 14:1). ”- när I ‘aren ivriga att undfå andliga gåvor, så må eder strävan efter att dessa hos eder skola överflöda, hava församlingens uppbyggelse till mål.” (1 kor. 14:12). Den församling som saknar Andens kraft och förbliver i den ställningen äger inte existensberättigande. I stället för att stå där fylld av Guds härlighet och ära, befinner den sig nu i ett tillstånd som drager vanära över Guds verk. Gud här inte skulden. Overge där-för bekvämlighet och slöhet och vakna upp till rätt nykterhet så att i kunnen bedja. ”Ty den som beder han får. - huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig Ande åt dem som bedja honom.”

GLÄDJENS BUDSKAP

Av Donald Bergagård GLÄDJENS BUDSKAP Redan omkring sjuhundra år före Jesu födelse, frambar profeten Jesaja budskapet om honom: ”Du skall göra dess glädje stor; inför dig skola de glädja sig, såsom man glädes under skördetiden, såsom man fröjdar sig, när man utskiftar byte.” Jes. 9: 3. Samma dag Jesus var född, kom en Herrens ängel till herdarna med budskapet: ”Se jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.” Luk. 2: 10. Den Frälsare och åter-läsare, som Gud gav löfte om, redan på fallets dag, hade nu efter många hundra års väntan kommit till denna jord. Då Jesus framträdde i sin offentliga verksamhet bringade han glädjens budskap till folket därigenom, att han förlåt synder, öppnade blindas ögon, dövas öron. De stumma talade, de lama gick, de döda stod upp och onda andar blev utdrivna. Många andra tecken och under gjordes av honom. Med fem bröd och två fiskar mättade han fem tusen män förutom kvinnor och barn. Då han var med lärjungarna ute på Genesarets sjö, ‘och båten var nära att gå under på grund av den härda stormen, som låg emot, bjöd han vinden och vågorna att vara stilla, och det blev alldeles lugnt. Den som läst Bibeln känner väl till allt det härliga som Jesus gjorde. På flera ställen står det: ”och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.” Fariseer, överstepräster och andra motståndare stod honom emot. Men det var alltid en skara, som gladde sig över honom. Efter Jesu död, uppståndelse och himmelsfärd var inte lärjungarna lämnade ensamma, ty Herren sände dem den helige Ande, och genom den tredje gudomspersonen skulle han verka med dem. Då lärjungarna hade blivit beklädda med kraft kunde de genom Jesu namn bringa detta glädjens budskap vidare till folket. Jesus hade förut givit dem löfte och verksamhetsorder: ”Och dessa tecken skola följa dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål, - på sjuka skola de lägga händer na och de skola då bliva friska.” Mark. 16: 17, 18. Då de nu genom Andens mäktiga kraft praktiserade de lärdomar Jesus givit dem, fick de se stora och härliga ting ske. Då Petrus och Johannes såg mannen, som hade varit ofärdig allt ifrån moderlivet sitta där vid sköna porten och tigga allmosor, hade de vare sig silver eller guld att hjälpa honom med. Men de hade det, som var mer värt, nämligen den dyrbara tron på namnet Jesus, och genom det namnet kunde de hjälpa mannen och befria honom ifrån hans sjukdom. ”Och strax fingo hans fötter och fotleder styrka, och han sprang upp och stod upprätt och begynte gå och följde dem in i helgedomen, alltjämt springande, under det att han lovade Gud.” Apg. 3:7, 8. Visst blev det för honom en stor glädje. Då Filippus kom till huvudstaden i Samarien och predikade Kristus för folket där, bröt väckelsen ut på ett mäktigt sätt, så att hela staden kom i rörelse. ”Och när de hörde Filippus och sågo de tecken som han gjorde, aktade de endräktigt på det som han talade. Ty från många som voro besatta av orena andar foro andarna ut under höga rop, och många lama och ofärdiga blevo botade. Och det blev stor glädje i den staden.” Apg. 8: 6-8. Vi läser i Apostlagärningarna om huru dessa Herrens vittnen ”predikade frimodigt i förtröstan på Herren, och han gav vittnesbörd åt sitt nådesord, i det han lät tecken och under ske” genom dem. Skaror av människor blev frälsta, döpta i vatten och Ande, och de sjuka blev botade. ”Och lärjungarna uppfylldes alltmer av glädje och helig Ande.” Apg. 13: 52. Det finns även idag en skara vittnen, som på samma enkla och trosfriska sätt frambär detta frigörande budskap om den uppståndne, levande Frälsaren och kraften i Jesu namn, och som samtidigt praktiserar evangeliet, som de första kristna gjorde. Herren verkar med dem och stadfäster ordet, genom tecken, under och mi rakler. Många sjuka och längtande människor får på detta sätt erfara mycken glädje genom vad som sker. Tyvärr måste vi dock säga, att den skara vittnen är allt för liten, som på så sätt tjänar Herren. Behovet av sådana eldsvittnen är stort. Allt för många präster och predikanter har här visat sin liknöjdhet och slöhet inför de mäktiga medel Herren givit till sin församling. I stället för att taga vara på detta har man tillgripit medel och verksamhetsmetoder, som är helt och hållet främmande för Guds ord. Många församlingar lever i ett djupt avfall. Tron på Jesus Kristus som själens och kroppens läkare har därför försvunnit mer och mer. Predikan är livlös och saknar kraft att föda tro hos människor. Det är Herrens vittnen, som har fått uppgiften att undervisa, så att det skapas en levande tro. Endast genom tro på Jesus, levande hjärtetro, kan det ske något. Många tycks vara nöjda med det andliga ljumhetstillstånd, som råder och oroas ingalunda över läget. Men det finns en, som inte är nöjd, Jesus Kristus. Han kallar på nytt redskap, som är villiga att ställa sig helt i hans tjänst. Väckelsen når dig, som läser dessa rader. Rannsaka dig själv! Vill du betala priset? Jesus vill ge dig den utrustning du behöver. Du skall få vara med och glädja människor som är i nöd, genom att förkunna för dem den seger Jesus vann på Golgata kors, då han har vår synd, våra smärtor, sjukdomar och missgärningar. Herren skall själv stadfästa sitt ord genom tecken och under. Mark. 16: 20. Du som är sjuk. Glädjens budskap når dig. Jesus har burit din sjukdom. De löften du har i din Bibel är alla dina löften. ”Löftena kunna ej svika. Nej de stå evigt kvar. Jesus med blodet beseglat allt vad han lovat har.” Tag dem till dig i tro! Börja tacka för att segern och hälsan är din! Också du skall springa upp av fröjd. Den väckelse, som Herren har sänt oss väcker upp tron på helbrägdagörelse. Den måste få bryta fram mäktigare. Låt oss förena oss i bönen i Apg. 4: 29, 30: ”giv dina tjänare, att de med all frimodighet må förkunna ditt ord, i det att du uträcker din hand till att bota de sjuka och till att låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn.” Denna stora glädje till allt folket!

"Herrens ord hade mäktig framgång"

Segerrapporter från när och fjärran

FRÅN ÖREBRO FRIA FÖRSAMLING

”Är det befogat med ytterligare en församling i Örebro”, finns det sådana som frågar. Andra har helt enkelt fastslagit att vi saknar existensberättigande. Men trots alla mer eller mindre obetänksamma anklagelser från vanmäktiga kristna bekännare, måste vi i uppriktig glädje konstatera att himmelen givit sitt erkännande. ”Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?” Vi söker icke människors gunst, utan önskar i allt vara vår Herre och Mästare till behag, och Vårt stora mål är att Guds folk skall skaka stoftet av sig och resa sig upp från sin träldom, för att bli skickliggjort till verklig andlig tjänst i slutdrabbningen innan skyn “brister, och en förlossad skara tågar ur tiden. Vi låter broder  Knut Ringstad berätta något om församlingens tillkomst och om dess verksamhet.
A.I.

[Läs mer]

Midnattsropet nr 1 1961

[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6557” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]

Gud vill göra det nu
Arne Imsen

Församlingen vi kan ansluta oss till
T. B. Barratt

Midnattsropet 1961
Arne Imsen

Det gjorde Gud
Kerstin Svennberg

Den tomma krukan, gatan och graven
Erik Dalman

Kenya för Kristus
Margareta Eklund, Gunnar Eklund

En rätt och värnlös änka
Aage Samuelsen

En korg med mogen frukt
Tage Nilsson

Ung på nytt såsom en örn
G. K.

Herrens ord hade mäktig framgång!
Knut Ringstad, Agne Bark

[Läs mer]