Midnattsropet nr 10-11 1962
[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“7099” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]
Guds verks återuppbyggande
Eric Holmström
Falsk och sann förkunnelse (forts. fr. föregående nr)
Arne Imsen
Hälsning från Borås
Kurt Petersén
Segerrapporter från Småland
Donald Bergagård
Väckelse i Skandinavien
Rune Gelinder
En förvandling underbar
Margareta Seger
Mitt vittnesbörd
Lennart Persheim
Intervju med Målle Lindberg, Växsjö
Erik Gunnar Eriksson
Guds ord har framgång
Mona Larsson, Lars Wedin, Kurt Petersén
Guds verks återuppbyggande
Eric Holmström
Om man studerar återuppbyggandet av Jerusalem i Nehemja bok, .har detta en hel del att lära oss. Det är särskilt en .sak jag tänker på, och det är ansvaret, trots risken i det till synes farliga företaget.
Det var Guds folk, som var sysselsatt med återuppbyggandet. Under allt var de hatade och förföljda. De måste ständigt vara på sin vakt för fienden, som de hade inpå sig. De var hotade till livet för det verks skull 50m de utförde. Men de, som arbetar i Guds byggnadsföretag, behöver ,inte frukta, ty Gud är mäktig att hålla fienden tillbaka och fullborda sitt verk, även Om det ser ringa och obetydligt uti början. Herren .stod bakom verket, och de som arbetade på muren kände sitt ansvar. ,De var ivriga att få bygga upp Jerusalem igen för att allt skulle bli såsom förr. Huru hade de inte sett fram mot detta och bedit till Gud för det med längtande hjärtan. Det var ett riskfyllt verk, och av fruktan för fienden ,måste de hålla vapnet med den ena handen medan de arbetade med den andra. Är man engagerad i ett levande Guds verk är det aldrig lugn och ro. De sorn känner sig kallade till Guds verk måste beräkna kostnaden. Det är en kamp på liv och död. Men det är en härlig strid för stridsmän med. Andens vapen och Herren som härförare. Israels barn kunde inte sola sig på muren och ha det härligt. Det fanns sådana som sade, att ”bärarnas kraft sviker och gruset är alltför mycket. Vi förmå icks bygga upp muren.” Det var dessa, som ej kände ansvaret och ej hade en ärlig längtan att få tjäna. Sådana har ingen plats vid bygget. Det byggs mycket. Och för det mesta är det privata företag. Arbetarna har inget särskilt intresse för själva byggnadsverket. De’ arbetar för lön. Men här ‘gäller det nu inte ett privat företag. Varje ärlig kristen är och bör vara särskilt intresserad av att verket blir fullbordar. Vi få inte förakta den ringa begynnelsens dag. Men tyvärr finns det årliga kristna, som inte “tycks förstå vad saken gällerr De ser det fria verket mera som ett privat företag. Det är den eller de, som har börjat med det här och jag har strängt taget inte med det att göra, resonerar de. De tycker det är härligt på mötena och önskar det skulle’ bli något med det här, som de väntat på så. länge. Men det blir inget helt med deras ståndpunktst’agande, och de känner aldrig något ansvar. Här gäller det för alla ärliga kristna att vara ‘med och känna ansvar. Förnimmer vi att det är Gud, som är å färde, har ingen rättighet att draga, sig undan. Alla måste gå in i kampen även om det kostar livet. Här finns inte plats för åskådare eller privata ”förståsigpåare”. Inte ens för sympatisörer. Helt eller intet. Alla som en man. ”Det är Herrens verk och han vill använda mig.”