Hans-Lindelöw

I Tredje Moseboks tionde kapitel läser vi om Arons söner, Nadab och Abihu. Mose hade gett instruktioner om gudstjänsten, själv invigt den och smort Aron till överstepräst, ja stora manifestationer hade ägt rum. Då står det att Nadab och Abihu tog varsitt fyrfat, lade eld och rökelse i dem och bar fram främmande eld inför Herrens ansikte – en annan eld än den han hade befallt dem att bära fram. Då utgick eld från Herren och förtärde dem, så att de föll döda ned inför hans ansikte. Aron hade flera söner, men två av dem föll alltså döda ner. Mose sade då till Aron: ”Detta är vad Herren har talat: På dem som står mig nära vill jag bevisa mig helig, och inför allt folket vill jag förhärliga mig.” Och Aron teg stilla. Detta ord – att Gud vill bevisa sig helig på dem som står honom nära, och inför allt folket – är en tanke som genomtränger hela Skriften. Vi ser det exempelvis i det budskap som Hesekiel bär fram om Gogs härnadståg i kapitel 38 och 39. Vi läser om hur Gog bådas upp och marscherar mot Israels land med många folk i sitt följe. Men hela detta företag faller samman. I slutet av kapitel 38 står det:

Vi läser från Jesaja 55:8:

”Se, mina tankar äro icke edra tankar, och edra vägar äro icke mina vägar, säger Herren. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket äro ock mina vägar högre än edra vägar och mina tankar högre än edra tankar.”

Det här är starka ord, för också våra tankar är ju betydelsefulla. I Romarbrevet ger aposteln Paulus perspektiv på situationen i världen och bland människorna. Gud hade gett lagen åt judarna, och lagen talade tydligt om Gud och om hans vilja, men trots detta missade de Guds vilja.

Undervisning

Det är till Lukas evangelium, det fjortonde kapitlet, mina tankar har gått denna gång. Ett märkligt kapitel, fullt av andlig och profetisk undervisning — och så typiskt för Lukas evangelium.

Tre gånger berättar Lukas om hur Jesus blir inbjuden till måltid hos en farisé (Luk 7:36, 11:37, 14:1). Det är unikt för Lukas; i de andra evangelierna sker mötena med fariséerna oftast ute på öppna platser, ofta under konflikt och diskussion.

Bibelstudium

Smäleken är nära förbunden med Jesus. Vi ser det både när det gäller förutsägelsen om honom genom förbundet och hur han själv framlevde sina dagar i det nya förbundet. Och vi är kallade att bära hans smälek. Vad betyder det och vad handlar det om?

Undervisning

Predikan från februari 2025

”Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. Minns ni inte att jag sade er detta medan jag ännu var hos er? Och ni vet vad det är som nu håller honom tillbaka så att han kan träda fram först när hans tid kommer. Laglöshetens hemlighet är ju redan verksam. Nu måste bara han som håller tillbaka röjas ur vägen” (2 Tess 2:3-7).

Rapport

Hans Lindelöw

Matteusevangeliet 26:52:

”Då sade Jesus till honom: Stick ditt svärd tillbaka i skidan: för alla som tar till svärd ska förgöras genom svärd.”

Undervisning av Hans Lindelöw

Vi tar utgångspunkten i Psalm 42, från vers 4:

Mina tårar äro min spis både dag och natt, ty ständigt säger man till mig: »Var är nu din Gud?» Men jag vill utgjuta inom mig min själ och hava i minne huru jag gick med hopen upp till Guds hus, under fröjderop och tacksägelse, i högtidsskaran. Varför är du så bedrövad, min själ, och så orolig i mig? Hoppas på Gud; ty jag skall åter få tacka honom för frälsning genom honom.

Rapport av Hans Lindelöw

I det lilla samhället Skagersvik har församlingen tagit emot familjen Kalmykov som är på flykt från kriget i Ukraina. Familjen saknar tillgångar och bor kostnadsfritt i ett hus som ägs av församlingen. {{ double-space-with-newline }}De lever på en liten pension från hemlandet och {{ double-space-with-newline }}saknar förutsättningar att bekosta sitt uppehälle. Läs deras vittnesbörd från krigsutbrottet.

Text: Hans Lindelöw

Jag tänkte titta lite på frågan om världens skuld inför Gud; inför dess skapare. Det här är ju något som var profeternas uppgift att bearbeta. Det gällde dem själva som individer, men också som representanter för hela folk eller emellanåt mer eller mindre för en hel värld. Profeten Jeremia uttrycker sig på det här viset i Jeremias bok 12:1: HERRE, om jag vill gå till rätta med dig, så behåller du dock rätten. {{ double-space-with-newline }}Likväl måste jag tala med dig om vad rätt är.

I Hebreerbrevets sista kapitel finner vi uttrycket ”utanför lägret”. Vi läser i kapitel 13:10-13:

Vi hava ett altare, från vilket de som göra tjänst vid tabernaklet icke hava rätt att få något att äta. Det är ju så, att kropparna av de djur, vilkas blod översteprästen bär in i det allraheligaste till försoning för synd, ”brännas upp utanför lägret”. Därför var det ock utanför stadsporten som Jesus utstod sitt lidande, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket. Låtom oss alltså gå ut till honom ”utanför lägret” och bära hans smälek.

Bibelstudium av Hans Lindelöw