- Jag måste ge allt!

MIDNATTSROPET

 webmaster  |   2006-08-21  |   Lästid i minuter: 2 

Vittnesbörd av Jörgen Lindroos

Vi har talat om hemundervisningen, Pilgrimsskolan. Det måste ju vara något av Pilgrimsskolans motto detta som Jesus säger, I världen, men icke av världen. Därför att vi har en annan tankegång, en annan ideologi och ett annat mål än vad resten av samhället har.Det var några bibelverser som för en tid sedan blev allvarliga för mig. De står i Markus evangelium, och jag ska läsa dem: -Och han satte sig mitt emot offerkistorna och såg huru folket lade ned penningar i offerkistorna. Och många rika lade dit mycket. Men en fattig änka kom och lade ned två skärvar, det är ett öre. Då kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistorna. Ty dessa lade alla dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade, så mycket som fanns i hennes ägo.» (Mark. 12:41-44)För mig har de här verserna inte varit så aktuella, för rent materiellt sett har jag inte varit så rik och haft så mycket pengar att jag haft problem med dessa verser. Men för en tid se blev det så allvarligt för mig att det kanske inte handlar om materiella rikedomar. Men om hur rik jag egentligen är, som har blivit född i en kristen familj. Jag har blivit upplärd att följa Jesus och har blivit ledd in på den vägen. Jag har fått så mycket. Det finns ju flera ibland oss som har samma uppväxtförhållanden. Vilket ansvar vi har för människor i världen, som inte haft samma förmån.Jag känner mig som en av de rika, som har så lätt för att ge av sitt överflöd. Jag måste göra som den fattiga änkan – ge allt. Jag måste ta nya steg och gå vidare på vägen. Jag kan inte bara vara kvar i det som mina föräldrar och generationen före mig kämpat för. Jag måste gå vidare. Ta nya steg.Det måste bli allvarligt för oss unga, som haft den här uppväxten, den här förmånen och privilegiet att gå i Pilgrimsskolan och är födda i ett kristet hem.Tack Jesus Kristus att du sänder din Ande över oss så vi kan satsa våra liv på stridsfältets höjder. Tack att du hjälper oss så att vi kan ge allt till dig Jesus, och tack för att du kommer snart! Amen.

- Låt barnen komma till mig

MIDNATTSROPET

 webmaster  |   1997-12-22  |   Lästid i minuter: 2 

Appell av Gertrud Johansson

Mitt hjärta är så fyllt av tacksamhet till Gud, som, nu i den här tiden, har anvisat oss en väg, en möjlighet att fostra våra barn. Jag tänker naturligtvis på Pilgrimsskolan, undervisningen som nu pågår en bra bit in på sitt 21:a år.
Vår tid med sin allt mer tilltagande ondska ger ju allt mindre utrymme för sanningen, inte minst ser vi det i skolorna. Guds ord får allt mindre plats i människornas sinnen. Men barnen måste ju få Guds ord. De måste få lära känna Jesus, den ende som kan frälsa och bereda dem för både tid och evighet.
Då gav oss Gud Pilgrimsskolan. I all sin ringhet så är den något oerhört stort. Tänk vilken miljö, att mitt i församlingens atmosfär av bön och gudsfruktan låta barnen få sin dagliga undervisning. Tron på Gud och hans ord blir en stadig grund i varje ämne, med frälsta och andedöpta lärare.
Dessutom har barnen fått delta i församlingens bibelstudier. De har deltagit i evangelisation, varit med på hembesök hos äldre i församlingen och hjälpt till att arbeta ihop medel till missionen. På församlingens missionscenter kan de också få praktisera i olika arbetsgrenar, ja möjligheterna är väldigt många och församingslivet blir det dagliga livet och inte något vid sidan om.
Vi ser i Guds ord många exempel på hur människor genom tron fick handla för att rädda kommande generation. Mose föräldrar dolde sitt barn för konungens onda anslag. Noa byggde en ark för att rädda sitt hus och Hanna avskilde sin son Samuel för att bli en Guds nasir.
Så kunde Guds verk gå vidare genom människors tro på honom. På samma vis har vi nu fått nåd att gå en annan väg genom tron och rädda våra barn till att bli Gudsmänniskor i vår tid.
Låt oss bedja för dessa barn så att Gudsordet de fått planterat i sina hjärtan får bära frukt och de kan bli redskap i Guds hand. Bed också för oss som är lärare och föräldrar att vi kan väl ta vara på möjligheterna.
Men, framför allt, tacka Gud för Pilgrimsskolan!