Homosexualitet

Ledare av Arne Imsen från 1994, inledning av Berno Vidén

”Nu måste vi öka sysselsättningen och gå in i EU. Vi måste ordna och fixa så att fler människor får arbete. Men det stora problemet är egentligen fördelningen av jordens resurser, det säger Bibeln.”

Med de orden inledde Arne Imsen en ledare publicerad i Midnattsropet året innan Sverige gick med i EU. Idag har utvecklingen gått mycket längre och vi ser ett EU, som inte bara tagit form, men som också är på väg att falla samman exakt på det sätt som profeten Daniel beskriver när han får se hur den mäktiga bildstod som representerar världsrikena pulveriseras och till slut försvinner. Dess yttre glans och makt var bara en förrädisk yta och kunde omöjligt bestå. EU är ett resultat av detta antikristliga rike och kommer att när tiden är inne rasa samman i sodomitisk korruption och ondska. Det räckte med att Storbritannien röstade om att lämna EU för att världsekonomin skulle hamna i kris. Brexit förmodas ge ekonomiskt förödande dominoeffekter framöver.

Pelle Lind rapporterar

Fotoutställning Ecce Homo, där Jesus framställs som homosexuell, fick Pelle Lind från Örebro att reagera med avsky. Då Svenska kyrkan i Eskilstuna öppnade sina lokaler för Elisabeth Ohlson Wallins blasfemiska fotoutställning var Pelle där. Han berättar för Midnattsropet.

- Jag kommer ihåg när utställningen hölls 1998 och redan då kände jag en avsky över denna skymf mot oss kristna och främst mot vår Herre och Frälsare. Tidigare i år började jag att söka information om Ecce Homo för att se vad de håller på med idag och fick då se att man planerade en utställning i Eskilstuna. Jag tyckte att det var förfärligt och tänkte då direkt att man borde åka dit för att protestera.
Det är en fruktansvärd hädelse att framställa Jesus Kristus på det här sättet. Då man pratar med människor så finns det till och med kristna som försvarar utställningen genom att säga att Gud är kärlek, ungefär som att kärleken är den nya religionen. Men Gud är inte en pornografisk eller homosexuell kärlek. Utställningen sexualiserar sammanhangen kring Jesus och hans lärjungar. Exempelvis drar man man ner nattvarden och korsfästelsen i smutsen på ett mycket upprörande sätt. Man drar ner det gudomliga till en avgrundsnivå.

Mänskligheten får idag skörda konsekvenserna av att ha vänt sig bort ifrån Gud och den tanke han har för människan. Synden gör sig gällande i sin makt att föra människan nedåt i ondska och fördärv. Inför oss pågår katastrofer, krig och svält. Med fasa ser vi hur världen uppfylls av ondska. Guds ord lär oss att detta är konsekvenser av det värsta krig som pågår; kriget mot din själ!
Synden angriper, infekterar och intar människans begär och drifter, och ju mer utrymme och inflytande den får, desto mer blir själen lidande.

Text: Berno Vidén

I dagarna hölls en så kallad gay-gala med mycket pompa och ståt och för första gången kunde man stoltsera med att ha självaste Kronprinsessan Victoria som prisutdelare.

Lot levde ca 1500 år före Kristus i Sodom, en stad där den fattige förtrycktes, änkan förbisågs och var och en sökte sitt eget utifrån den lusta och det begär som hade kommit att dominera stadens invånare. Ondskan manifesterade sig mitt i en atmosfär av en glamouröst uppbyggd välfärd och tog sig bland annat uttryck i orättfärdighet, omoral och upplösande av naturliga familjerelationer.

SVT sände nyligen ”Torka aldrig tårar utan handskar”, en tv-serie producerad av gayikonen Jonas Gardell, en glorifiering av en promiskuös homosexuell livsstil.
1982 varnade Arne Imsen för hur hela vår kulturmiljö homosexualiserats.
”Dagens samhälle kräver andra samlevnadsformer på grund av de ekonomiska villkoren.” Han påminde också om vilka förödande konsekvenser som väntar det samhälle som legalise-rar och försöker normalisera vad Guds ord varnar för. Senare samma år blev det första fallet av aids bekräftat i Sverige.
Fem år senare, 1987, publicerade MR två ledare av Imsen. Den första rubricerades ”Domen är över oss”, med anledning av att antidiskrimineringslagen samma år utvidgats till att omfatta även homosexuella.
Den andra ledaren, ”AIDS - en dom över civilisationen”, är idag mycket aktuell och nödvändig att återigen
publicera.

Flera av landets vårdinrättningar, ungdomsmottagningar, elevhälsan, tandläkarmottagningar med flera har en sak gemensamt. De är specialutbildade och godkända av statligt finansierade RFSL i hbt-frågor. Målet är att få så många som möjligt att gå deras kurs och skriva under på den människosyn RFSL står för, där direkta abnormiteter upphöjs till norm. Senast i raden står nu biblioteket i Hallonbergen i kö för att erhålla det åtråvärda certifikatet. Bland annat ska all personal efter kursen ha fått lära sig ett nytt genustänkande, där gränserna mellan könen utraderas och där familjen med äktenskapet som grund klassas som en bisak.

Det kommer att bli konfrontation när vi med Jesu ögon börjar titta på fenomenen i vår tid, det som kallas för köpa och sälja. Vi upptäcker handelsrelationernas abnormitet. Teknologins abnormitet och omänsklighet. Det är ju inte så att allt handlar om någon överdriven sexualitet – det är ruttna relationer över huvud taget; relationerna till handel, politik, teknologi och sociala förhållanden.

Vi måste vara medvetna om hur vi var och en särskild och gemensamt påverkas av tidsandan. Om de kristna som levde för femtio eller sjuttiofem år sedan skulle träffa oss nu, så skulle de säga att du kan inte vara kristen, för du är alldeles för världslig. Jag ser det på dina kläder. Man kan inte vara en kristen kvinna och gå i manskläder. Du måste visa respekt för ditt kön. Du saboterar skapelsens egen ordning! Så skulle de ha sagt, och självklart ligger det något i detta.

Saxat ur Berno Vidéns blogg berno.se

“Relationer mellan personer av samma kön är inte normalt.” Så uttalar sig en hög politiker i Dominikanska Republiken. På frågan varför äktenskapet i konstitutionen bör definieras vara mellan en man och en kvinna, svarar samme man så här:
-Av den anledningen att idag så förändrar sig män till kvinnor och kvinnor till män. Jag uttalar mina kriterier helt enkelt; Det är inte äktenskap, oavsett hur du definierar det. Det är mot naturen, och det är inte normalt med relationer mellan personer av samma kön. Helt enkelt.

Ledare av Berno Vidén

Tiden är ond! Så kan man med korta ord sammanfatta de dagar vi lever i. Jesus själv informerade och förvarnade vid flera tillfällen sina lärjungar om vad som skulle komma och i sammanhangen använde han uttryck som Vaken! Flyn! Ni är inte av denna världen! Världen kommer att hata er för mitt namns skull!
Jesus beskriver också den yttersta tidens dagar genom att jämföra dem med Lots och Noas tider, vilka präglades av att ondska och perversiteter upphöjts till norm. I Bergspredikans förunderliga undervisning förtydligar Jesus något av vad efterföljelsen handlar om; nämligen att försaka sig själv. Inte i en egocentrisk självmedömkan där försakelsen tar sig uttryck i religiösa riter, men däremot en försakelse som vittnar om att vi är tagna ut ur världen och tillhör ett annat rike; Guds rike! Bergspredikans budskap sätter fokus på himmelrikets sanna realiteter och avslöjar världens förrädiska lockelser och dess öde.

Stig Andreasson rapporterar

Frankrikes nordligaste region består av två län, som näst efter Paris-regionen är landets folkrikaste område med drygt 4 miljoner invånare. En av regionens folkvalda politiker, parlamentsledamoten Christian Vanneste, blev för ett par år sedan föremål för särskilt stor uppmärksamhet. I parlamentet gjorde han nämligen ett negativt uttalande om homosexualiteten, som uppfattades som stridande mot gällande antidiskrimineringslagar i landet. Frankrike har nämligen sakta men säkert utvecklat sig i samma riktning som Sverige då det gäller att slå vakt omkring det man kallar ”de homosexuellas rättigheter.”
Sedan vänsterregeringens tid fanns det en lag i landet som förbjöd arbetsgivare att avskeda folk på grund av deras ”moraliska beteende.” Den lagen fräschades senare upp så att det blev olagligt att diskriminera arbetstagare på grund av sexuell läggning. Vidare förbjöd samma lag diskriminering av homosexuella vid uthyrning av lägenheter. Nästa steg blev en lag som antogs helt i slutet av 2004 och som förbjuder alla offentliga uttalanden som kan uppfattas som motvilja eller avsky för de homosexuella. Ett sådant beteende kallas ”homofobi”, vilket uppfattas som en fientlig hållning till de homosexuella och som därför fördömes på samma sätt som ”xenofobi” (främlingshat) samt alla former av rasistiska uttalanden. Denna lag kommer mycket nära den svenska lagen, som fort katalogiserar alla negativa uttalanden om homosexualitet som ”hets mot folkgrupp”.
Både i Sverige och i Frankrike uppstår givetvis problemet hur en sådan lag skall tolkas i förhållande till tros – och yttrandefriheten. Det fick den omtalade parlamentsledamoten Christian Vanneste uppleva inpå bara kroppen efter att han i parlamentet hade sagt, att homosexualiteten utgjorde en fara både för samhället och för mänskligheten i övrigt. Han blev anmäld av flera homofila organisationer och dömdes i flera instanser att betala höga böter och skadestånd till dessa organisationer. Varje gång överklagade han domstolsbesluten till dess saken hamnade i den s.k. ”Cour de cassation”, landets högsta juridiska instans, som ensam kan förändra andra domstolsbeslut. Denna högsta domstol frikände honom den 12 november och fastslog att han inte hade brutit mot lagen om yttrandefrihet. Han hade inte angripit några enskilda personer utan bara uttalat sin mening om den kontroversiella företeelsen ”homosexualitet”.
Högsta domstolens förnuftiga beslut utlöste stor glädje bland Vannestes vänner och meningsfränder. Det hela kan faktiskt jämföras med pastor Åke Grens upplevelse i Sverige. Christian Vanneste är inte ansluten till någon evangelisk eller protestantisk kyrka men nämnde med stor tacksamhet att den ende, som stod upp till hans försvar i den andra domstolsakten, faktiskt var en protestantisk pastor! Efter frikännandet blev Vanneste omedelbart ansatt av frågor från fräna journalister både i radio och på TV. Han klarade sig galant. Han är en stilig och vältalig 61-åring med ett vänligt ansikte, som faktiskt inte utstrålar aggressivitet mot någon människa.
”Du har sagt att de homosexuella är sekteriska”, utropade journalisten ”Nej, det har jag aldrig sagt”, svarade Vanneste.
-Vad jag har sagt är att de organisationer, som påstår sig representera de homosexuella, är sekteriska. För så fort någon uttrycker en annorlunda uppfattning än deras egen så polisanmäler de honom. Det är väl att vara sekterisk i högsta grad.
Journalisten hämtade nya krafter och utbröt: Ja, men du har sagt att heterosexualitet är högre och bättre än homosexualitet!” ”Det är ett matematiskt påstående”, svarade Vanneste leende.
-Vem som helst förstår ju att om alla blir homo så är det snart ute med oss. Hade Adam varit ”homo”, så hade vi inte suttit här idag och diskuterat de här frågorna. Personligen hade jag aldrig tänkt mig att man här i Voltaires hemland skulle kunna hamna framför en domstol på grund av de åsikter man har i en eller annan fråga. Voltaire präglade ju det berömda uttrycket: ´Jag är djupt oenig i dina åsikter, men jag är villig att kämpa till döds för att du skall få rätt till att framföra dem.´” Att anklaga någon för ”homofobi” så länge man inte ens har gjort en ordentlig analys och gett en definition av ordets betydelse är också orimligt.
Ja, så slutade alltså Frankrikes första domstolssak med en s.k.”homofob” på de anklagades bänk. Högsta domstolen tog sitt förnuft tillfånga och värnade om yttrandefriheten. Just nu ser det inte ut som om landet vill gå vidare med ytterligare ”homovänliga” lagar. Belgien, Holland, Spanien och Norge har infört könsneutral äktenskapslag. Sverige står i beredskap att göra detsamma. Men franska myndigheter är ytterst tveksamma till en sådan utveckling. I januari 2005 tillsatte parlamentets ordförande en kommission, bestående av 30 politiker och sakkunniga, som skulle belysa frågan i hela dess bredd. Resultatet blev en rapport på 400 sidor. Den konkluderade med att Frankrike inte borde införa någon könsneutral äktenskapslag. Homofila borde heller inte få adoptionsrätt. Man kom fram till dessa konklusioner genom att sätta fokus på barnens rättigheter och vad som är bäst för dem.

Analys av Stig Andreasson

Den franske parlamentsledamoten Christian Vannestes erfarenhet av att komma i klammeri med rättvisan, anklagad för ”homofobi”, föranleder mig att skriva
något om detta besynnerliga ord. Vad betyder det egentligen?
En ”fobi” betecknar enligt Norstedts svenska ordbok ”en sakligt omotiverad fruktan eller avsky, ofta av mer eller mindre sjukligt slag.” Medicinskt och psykologiskt är detta den exakta betydelsen. Det finns en mängd olika slags ”fobier”, som uttrycks i diverse ordkombinationer. Vi tar några få exempel. Agorafobi betyder torgskräck, alltså rädsla för att gå över öppna platser. Xenofobi är avsky för allt utländskt. Främlingshat med andra ord. Zoofobi är en onormal skräck för vissa djur.
Eftersom ordet ”homo” betyder likartad, av samma art eller kön skulle ”homofobi” då betyda en sjuklig fruktan, avsky och avsmak för alla personer som är av samma kön som man själv är. Att detta ord inte finns med i vanliga ordböcker beror naturligtvis på att ingen någonsin har haft behov av att beskriva ett sådant tillstånd. Känner du någon kvinna som har en sjuklig rädsla för alla andra kvinnor, bara för att de är kvinnor? Vet du om någon man som blir gripen av skräck och avsky så fort han konfronteras med andra män, bara för att de råkar vara män? Nej, detta är nog en form av ”fobi” (sjuklig skräck) som vi knappast behöver något ord för.
Rent språkvetenskapligt är alltså ”homofobi” och ”homofob” fullständigt inkorrekta ordkonstruktioner. De är rena missfoster. Det erkänner också uppslagsverket Wikipedia. Där får vi veta att ordet ”homophobia” är en ”neologism” (ett nytt ord), som uppfanns av psykologen Kenneth Smith 1971. Varför valde denne psykolog att kalla dem som inte är positiva till homosexuellt samliv för ”homofober”? Ville han påvisa att denna negativa inställning är sjuklig och abnorm?
Det är inte lätt att veta. Ordet är nytt och man har gett det den betydelse man önskar. Vi har sett att denna inte stämmer med språkvetenskapen. Den stämmer knappast bättre med gängse psykologiska uppfattningar. Det finns nämligen ingen patologisk homofobi, som alltså skulle vara följden av ett sjukdomsförlopp i en människas kropp eller psyke. Ingen normal läkare eller psykolog skulle våga påstå något sådant. Men ordet är som sagt nytt och betydelsen är precis lika ny. Idag uttrycker ”homofobi” helt enkelt fientlighet mot homofilt samliv. Men i praktiken stämmer inte heller detta. Ofta räcker det nämligen med att någon har svårt att betrakta homosexualitet såsom naturlig för att genast bli betecknad som “homofob.” Ordet används då som uttryck för en åsikt som idag inte anses etiskt, moraliskt och politiskt korrekt. Numera anses man lida av någon slags ”fobi” (sjuklig skräck) om man håller fast vid gamla vedertagna värderingar på sexuallivets och familjelivets område.
Skall vi låta oss gripas av den heta vurmen att bruka sådana främmande ord i tidens moraldebatt? Skall vi sätta etiketten ”gynofober” på alla homosexuella män? Det skulle understryka att de har en sjuklig skräck och avsky för kvinnor. Skall vi kalla både lesbiska kvinnor och homosexuella män för ”heterofober”, alltså personer som har sjuklig skräck och avsky för personer av motsatt kön? Nej, jag tror ingen blir betjänt av att sådana nedsättande etiketter klistras på någon av våra medmänniskor. Många har problem på känslolivets område. Det finns många sårade hjärtan. Somliga har aldrig funnit sin rätta identitet som män och kvinnor. Förolämpande etiketter löser inga problem. Det kan emellertid evangeliet om Jesu Kristi frälsande kärlek göra. Han kan få allt på rätt plats i ett kaotiskt människoliv. Då kan alla ”fobier” bytas ut mot jämvikt, balans, frid och harmoni.