Marita-Hammar

På långfredagen hade vi på nytt dopförrättning i Gävle, då tre saliga vänner döptes till Kristus. Lydnad för Guds ord för alltid välsignelse med sig.

Den ene brodern hade tillsam- mans med sin hustru blivit

frälst i tältmötena och de två

andra hade fått möta Gud se- nare i mötena. Lokalen var överfylld av människor och vi upplevde en underbar atmosfär av väckelse och frigörelse. Sångarna sjöng om och om igen, “Väckelsen är här, väckelsen är här” och det var sannerligen inga tomma fraser, nej, vi kände att Jesus verkligen var mitt ibland oss med all sin fullhet. Broder Erik Gunnar Eriks- son, som var dopförrättare, läs- te från Hebr. 2: 1-4 och talade

Jesus framställer här sig själv som det sann.a vinträdet,

i vilket hans lärjungar är gre- nar. Hans Fader är vingårds- mannen, som rensar varje gren,

för att den skall bära mera frukt. -

I denna liknelse vill Jesus på- visa nödvändigheten av att för- bliva i Honom och vårt beroen- de av Honom för att kunna bära

frukt. - I lärjungarnas händer vilade en stor uppgift. De skulle föra det verk vidare, som .J esus hade börjat. Och då Jesus nu står färdig att lämna dem, vill Han lära dem vägen till ett frukt- bärande liv. Oerhörda möjlig- heter stod till deras förfogande

Under Allhelgonahelgen hölls

även i år en konferens i Mara- nataförsamlingen, Örebro, då

vänner från hela landet sam- lats för att uppleva andliga väl- signelser. Vittnen från både

Sverige och Norge hade mött upp. Redan från första mötet, då Eric-Gunnar Ericsson, som var konferensledare, hälsade oss välkomna, kände vi att Gud ville göra något särskilt. -

I fredagskvällens bibelstu- dium bilade Aage Samuelsen

Ett flertal Maranatavittnen har vid tre olika mötesserier i Malmö under den senaste tiden

fått vara till en underbar väl- signelse.

En genomträngande ande av

“förkrosselse, väckelse och för- nyelse har vibrerat i mötena,

avfällingar ha upprättats och syndare ha upplevt frälsning. Jesus har på ett förunderligt

sätt varit i centrum. “Blommor- na visa sig på marken, tiden har

kommit, då vinträden skäras, och turturduvan låter höra sin röst i landet.” H. V. 2: 12. Många syndare och fromma, som suttit förskansade bakom