Mission

Rapport från Santo Domingo

En regnig augustidag i Batey Palavé var fyra pojkar i tioårsåldern ute och lekte. De älskade att ge sig ut på den stora bollplanen för att springa runt och leka när det svalkande tropiska regnet öste ner.

Så helt plötsligt slog blixten ner och två av pojkarna dog ögonblickligen. En tredje fick svåra brännskador och den fjärde klarade sig från att bli skadad förutom den fruktansvärda chocken som följde. Denna tragiska olyckshändelse skakade om hela samhället.

Appell

Missionsläkaren Dory Díaz gav i ett möte en appell om nödvändigheten av att vara utrustad med en utgivande kärlek.

I sitt arbete bland många lidande och sjuka i Dominikanska republiken möter hon mycket förakt bland människor som ser ner på andra. I sin appell uppmanar hon till att älska sin nästa som sig själv.

Om någon säger att han älskar Gud men hatar sin broder, så är han en lögnare. Den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud som han inte har sett. Och detta bud har vi från honom: att den som älskar Gud också ska älska sin broder (1 Joh 4:20-21).

Hälsning från Kuba

Tack för förbön och offer. Gud förhärligades genom den generösa hjälp som vi inför nyåret fick ta emot från Maranataförsamlingen. Förutom att dela en härlig festmåltid tillsammans med syskonen här i församlingen, räckte hjälpen också till att sätta upp taket i vår samlingslokal. Än idag är bröderna och besökarna som deltog, djupt berörda och imponerade av den fantastiska och överflödande måltiden vi kunde dela med varandra.{{ double-space-with-newline }}När jag idag ställde i ordning lokalen för gudstjänst påmindes jag om hur Gud använde er i en så avgörande situation, och på grund av detta stiger tacksägelse upp till Gud. Alla är mycket glada. Ett stort tack till alla som bidragit, och för att ni alltid har omsorg om oss.

Mission

En hälsning från Palavé

Stora gatan genom Palavé dammar något ohyggligt då tillsynes skrotfärdiga lastbilar dundrar fram och kör i skytteltrafik från floden, varifrån det 24 timmar om dygnet hämtas sand, illegalt naturligtvis, men fullt öppet. Sotet och dammet i luften känns inte bra. Nätterna igenom, då så många andra ljud har tystnat, hör vi grävskoporna jobba och slamra utan uppehåll nere vid floden, och så finns det då några höjdare som gör sig stora pengar på denna miljöförstöring som pågår.{{ double-space-with-newline }}Nuvarande regeringen satsar stort på nya vägbyggen. Enorma ombyggnationer i trafiken pågår intensivt på flera platser, och tunnelbanesystemet byggs ut ännu mer, allt för att om möjligt förbättra framkomligheten i den dagligen mycket kaotiska trafiken här i huvudstaden, vars infrastruktur är mycket bristfällig. Dessutom satsas på nya bostadsområden, och ständigt nya företags- och affärskomplex växer upp, ja, så sand behövs …

Från Dominikanska republiken nås vi av glada rapporter om hur sommarens satsning med dagläger för barnen i Batey Palavé har kunnat genomföras. På plats vid församlingens missionscenter finns syster Esther Melo. Hon berättar med inlevelse om barnen som inte har någon annan möjlighet att fylla sommarlovet med något konstruktivt. Esther uttrycker också stor tacksamhet för den hjälp hon fått för att kunna genomföra dessa så angelägna lägerveckor för barnen. Varje dag under juli månad samlade hon ett fyrtiotal barn och på frågan vad som driver henne svarade hon så här:

• I församlingens missionsarbete ser vi det som angeläget att fokusera på barnen och den unga generation som växer upp. Under en vecka i augusti inbjöd vi till dagliga aktiviteter under ledning av Esther Melo. Ett åttiotal barn och ungdomar deltog. Målet är att de ska få lära känna Jesus som barnens bästa vän och få veta mera om honom.
• I området Villa Carolina i Palavé har vi en plats där ett sextiotal barn samlas varje fredag för att sjunga, be, måla och lyssna till olika bibelberättelser.
• Fifa och Marceló presenterades i ett tidigare nummer av tidningen. Nu har familjen fått hjälp av gåvogivare att bygga sin egen bostad. Arbetet pågår i detta nu.
• Fifa och Marceló presenterades i ett tidigare nummer av tidningen. Nu har familjen fått hjälp av gåvogivare att bygga sin egen bostad. Arbetet pågår i detta nu.

Text: Karin Vidén

Skyfallen avlöser varandra och åsksmällarna går likasom genom märg och ben i samma sekund som blixtarna lyser upp himlavalvet. Det är regnperiod i Karibien. Skrämmande, men även så fascinerande att med alla sinnen erfara vädrets krafter så nära inpå sig.

Text: Zebastian Vidén

Här på missionsfältet i Dominikanska republiken har de senaste dagarna nyheterna från grannlandet Haiti upptagit det mesta av våra tankar. Drygt 11 år efter att den ödeläggande jordbävningen ägde rum i januari 2010 så drabbades alltså landet återigen av en jordbävning. Denna gång något starkare än sist, men inte lika central.

Text: Zebastian Vidén

För drygt ett år sedan slog corona-pandemin ner i världen som ett bombnedslag. Från att ha varit en värld med i stort sett fritt resande fram och tillbaka över bland annat Atlanten, så stängdes gräns efter gräns ner. Man kan tycka olika om huruvida åtgärderna var berättigade eller ej, men faktum kvarstod.

Vi lever i en kristendomsfientlig värld. Den internationella missionsorganisationen Open Doors listar varje år de 50 länder i världen där det är som farligast att leva som kristen. De förföljda svarar inte med hat och våld. Istället ber de för sina förföljare, på det sätt Jesus själv gjorde. Även den kristna församlingens första martyr visade på kraften i evangelium då han samtidigt som stenarna haglade över honom bad: “Herre, ställ dem inte till svars för denna synd!” Jesus sa: “Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt.” Vi presenterar här några av de länder där troende syskon lider svårt för Jesu skull. En broder som satt fängslad i Eritrea för sin tro på Jesus sa: “Evangeliet kan inte fängslas!”

Dominikanska republiken
I Palavé samlas syskonen under försiktighet till bön i den mån det är tillåtet. Med glädje tog de emot hjälpen inför julen. Vi fortsätter att underhålla behövande familjer och ensamstående med pengar till mat och mediciner då vi vet hur svårt de har det; papperslösa och även arbetslösa på grund av covid19.

Ukraina
Den hjälp som församlingen förmedlade till Ukraina kom många till del. Vasily Muravitsky skriver:Vi tackar er av hjärtat för att ni deltagit i vår satsning för föräldralösa, änkor och ensamstående. Vi är glada att vi med er hjälp kan utföra ett gott verk. Må Herren välsigna och gengälda er för er goda vilja.

Text: Veronica Ureña

Coronaviruset har nu även i Dominikanska republiken börjat ta fart, och man re-kommenderar folk att hålla sig hemma. För den som inte kan hamstra mat eller ens köpa mat för dagen slår det hårt. Oerhört många är beroende av gatulivet för sin försörjning – de allra flesta jag känner i Palavé behöver ta sig ut varje dag för att få ihop till dagens mat. Man säljer frukt, grönsaker, kläder m.m. Det finns nu knappt någon att sälja till och på många platser får man inte sälja längre. Man ska hålla sig hemma.

Text: Berno Vidén

Ayda Expósito, Guantanamo, Kuba, har suttit fängslad snart i ett år på grund av att hon och hennes man Pastor Ramón Rigal hemundervisat sina två barn Rut och Joel.
För ett par dagar sedan släpptes Ayda från fängelset och har nu återförenats med sina två barn.
Ramón dömdes till två års fängelse och är fortfarande frihetsberövad. Läs mer om familjen här.
Vi fortsätter att bedja för och stödja familjen på de sätt vi kan.
Tänk på dem som sitter i fängelse som om ni var deras medfångar, och på dem som blir misshandlade som om det gällde er egen kropp.

Rapport från Palavé, Dominikanska republiken

Text: Veronica Ureña

Coronaviruset har nu även i Dominikanska republiken börjat ta fart, och man rekommenderar folk att hålla sig hemma. För den som inte kan hamstra mat eller ens köpa mat för dagen slår det hårt. Så många är beroende av gatulivet för sin försörjning - de allra flesta jag känner i Palavé behöver ta sig ut varje dag för att få ihop för dagens mat. Man säljer frukt, grönsaker, kläder mm. Det finns nu knappt någon att sälja till och på många platser får man inte sälja längre. Man ska hålla sig hemma.

Missionsrapport: Karin Vidén

Året var 2001 och vår ganska nyfrälsta vän och syster Yanet hade flyttat från La Cañada till Batey Palavé med sin familj. Vi besökte dem en dag och letade oss fram på kringelikrok vägar där vi tidigare aldrig varit.
Väl framme i bateyen omringades vi av barn, ja massor av främst haitiska barn i en för oss ny och ganska främmande miljö som då bateylivet innebar.
Jag minns hur vi över barnens huvuden tittade på varandra Berno och jag, med samma tanke: Här ska vi ha barnmöten!
Så blev det, och varje vecka åkte vi iväg med våra egna barn och ungdomar för att samla barnen i Palavé, intill Yanets bostad. En stor blå presenning rullades ut där alla barn tog plats och en ny fas för missionen inleddes.
Ganska snart insåg vi att bland dessa barn fanns även de som borde gå i skolan men som inte gjorde det. Sagt och gjort – Veronica tillsammans med Maria Santos som hade lärarutbildning, startade upp en daglig undervisning i Yanets garage med till att börja med bara en handfull elever. Detta innebar också att Yanet fick en daglig gemenskap och fick vara i en meningsfull funktion och tjänst.
Parallellt med detta fick vi också besök av Dag Sandslett från Norge som även han omringades av mängder av små barn då han kom till Palavé. Så pekar Dag på en liten rufsig smutsig flicka och frågar vem det är. Ja vi visste inte så noga, hon var för oss bara en bland alla andra av dessa så många små. Men Dag ville veta, så vi efterforskade något och fick veta att hon hette Yesica och bodde med sin gammelmormor i en av bateyens mest eländiga och stinkande barackbostäder.
Historien kan göras lång och detaljerad, men i huvudsak innebar detta möte med Yesica att hon fick börja i vår lilla skola i Yanets garage, och Maria och Veronica tog sig an henne på alla sätt. De tvättade henne, gav henne mat, kammade hennes hår efter konstens alla regler och hade med sig den fina skoluniformen ren och fin till varje ny skoldag; hemma fanns ingen som skötte sådant. Även hemmet hos gammelmormor fick en upprustning med bland annat nya sängar och madrasser, och ett köksbord med stolar, mm. Ungdomar och äldre jobbade med denna akutinsats och gjorde ett fantastiskt jobb mitt i stank och smuts.

Missionshälsningar av Karin Vidén

Barnens sång ljuder ut över närområdet där barnmötet pågår. ”Jesu lilla lamm jag är, på sin axel han mig bär.” Ungefär 50 barn i skilda åldrar har samlats på vår syster Soilas gård idag, och de sjunger så att folk som kommer gående på den dammiga grusvägen strax intill stannar upp, och en och annan sjunger också igenkännande med. Äldre, och till synes trötta män i leriga gummistövlar och med machetan till hands är på väg hem med dagens fångst och skörd i form av fisk, frukt, rotfrukter eller annat grönt. De vinkar och ler igenkännande.

Missionshälsning av Karin Vidén

Här i den Karibiska övärlden befinner vi oss just nu i den period som benämns ”orkanperioden”. Det är nu under några månader som havet är uppvärmt och vindar skapas och ges fart som kan orsaka svåra resultat för drabbade områden. I skrivande stund ligger ett oväder ute till havs och meterologerna rynkar sina pannor för att så tidigt som möjligt kunna avgöra vilken väg väderfenomenet ska ta, och vilken fart och hastighet det ska gå upp i. Om det styr upp mot och in i Karibiska havet börjar vi mer uppmärksamt följa dess framfart. Ska det hålla sig ute till havs, eller ska det svänga av norrut för att dra in över vår stad och vår del av landet?

Text: Berno Vidén

Varmt tack till er alla som på olika sätt är med och bär Maranataförsamlingens mission i Dominikanska  republiken och Haiti. Vi erfar utifrån stora förändringar av ekonomisk art här på hemmafronten, då vi förlorat Pilgrimshem Hotell som ett bärande stöd, hur missionsarbetet nu går in i en ny fas, och ser det som angeläget att här något informera om de behov som ligger framför.

Den frukostservering vi haft i många år i Palavé, där barn från behövande familjer får komma och äta sig mätta innan skoldagen börjar, har till viss del förändrats. De statliga skolorna har fått ett annat upplägg som innebär att alla elever serveras frukost, mellanmål och även mat i en mer samlad skoldag.