Predikan

Predikan av Arne Imsen, tidigare publicerad i Midnattsropet nr 11 1975

Under pingstkonferensen i Stockholm år 1975 höll Arne Imsen några för Malmöpingsveckan inledande samtal med församlingen. Han menade att efter tio års proklamation Utanför lägret är det nu dags att ta de sociala konsekvenserna av uppbrottet.

Samhället befinner sig obönhörligt i upplösning. Därför kräver vi barnen tillbaka från ateistiska läroanstalter med tanke på att de är evighetsvarelser. Vi måste få åldringarna tillbaka och själva ta ansvaret för vården. Vi måste även få familjen tillbaka i den gudomliga ordningen tillika med glädjen i arbetet, som gått förlorad i industrialismens själsmord.

Predikan av Berno Vidén

**
**

Jag vill tala om Jesus och honom som korsfäst och tröttnar aldrig på det. Det är så rikt att få presentera honom som är Frälsaren. Guds ord är en outtömlig källa för att fokusera på Jesus och det blir bara underbarare och härligare. Utan Jesus – inget liv. Utan honom – inget hopp.

Bibeln talar mycket i bilder. I Uppenbarelsebokens första kapitel används en bild om Jesus som solen, och den beskrivning Johannes där ger tror jag inte återkommer någon annanstans i bibeln på det här sättet. Hans härlighet, majestät och makt beskrivs på ett oerhört sätt, som i vers 16 -och hans ansikte var såsom solen, när den skiner i sin fulla kraft.

Predikan av Paulus Eliasson **
**
Jag skulle vilja dela med er en metafor, en liknelse, som vi gång på gång möter i bibeln. Vi läser i Paulus andra brev till Timoteus:

-Du mitt barn, hämta kraft i den nåd som finns hos Kristus Jesus. Och det som du har hört av mig inför många vittnen skall du anförtro åt pålitliga människor, som i sin tur skall bli utrustade att undervisa andra. Lid också du som en god Kristi Jesu soldat. Ingen soldat är upptagen av bekymmer för sin försörjning. Han vill stå i hans tjänst som har värvat honom. (2 Tim 2:1-4)

[]

Bibelstudium av Arne Imsen

Vårvintern 1974 hade Arne Imsen en serie bibelstudier på Johannelund, församlingshemmet i Bromma som var storfamiljens första hem. Där bodde en växande skara nyfrälsta och gammelfromma, unga och äldre, från många olika miljöer. Behovet av grundläggande frälsningsundervisning var stort, och utifrån Romarbrevet undervisades om synd och nåd, om den gamla och nya människan, helgelse, egenrättfärdighet och rättfärdigheten från Gud.
Den undervisningen gav en god grund för lyssnarna. Den ledde till en fungerande tro. Flera av dessa bibelstudier har sänts över Radio Maranata, med tacksamt gensvar, och nu får också Midnattsropets läsare möjlighet att ta del av dem.

Predikan av Paulus Eliasson

Åter till bibeln är tema för bibelskolan, men också för den kristnes hela tillvaro. Tillbaka till de källor som Guds ord anvisat som grund för vårt liv.
Jag vill utgå från en fråga som ställdes till Jesus. Det är intressant med de frågeställningar människor har när de kommer till Jesus. Du finner många svar genom att se på de frågor som ställs i Bibeln. Vi läser i Lukas 13 om hur en frågar men Jesus svarar många, för han förstår att det här är en fråga många bär på:
-Någon frågade honom: “Herre, är det bara få som blir frälsta?” Han sade till dem: “Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Ty många, säger jag er, skall försöka komma in men inte kunna det. (Luk 13:23-24)
Det är ett märkligt svar. Jesus säger inte ja, och han säger inte nej. Är det många som blir frälsta? Det är kanske en fråga vi bär på. Hur blir det med honom där, de kristna därborta, de här människorna? Är det många som blir frälsta, eller få? Ska det komma en väckelse eller inte? Är det en viktig fråga? Jesus säger: kämpa! Han flyttar fokuset från alla de andra, vad som ska hända i framtiden och vad som skett i historien. Han flyttar frågan från andra människor till dig, och så säger han: Kämpa! Kämpa för att komma in! Många kommer att försöka och misslyckas. För dig handlar det om att kämpa.
Vid ett annat tillfälle kom lärjungarna till Jesus och pekade på Johannes, den lärjunge Jesus älskade, och frågade: kommer denne att leva kvar till dess du kommer tillbaka? Där finns egentligen samma frågeställning: När ska du komma, Jesus? Vilka lever då, vad kommer att ske? Och Jesus säger: Vad kommer det dig vid? Se du till att följa mig. Han flyttar fokuset från lärjungarnas perifera frågor, de frågor som säkert väcks också hos oss. Vad kommer att ske? Kommer det att vara så eller så? Saker och ting som egentligen är teknikaliteter i förhållande till den viktigaste frågan av alla: Kommer du och jag att vara med den dagen?
I Uppenbarelsebokens andra och tredje kapitel finns sju brev till olika församlingar i det som kallades för Mindre Asien. Dessa sju församlingar var olika, men det finns också vissa karaktärsdrag som kommer tillbaka i varje brev. Det är bland annat det som står i sändebrevet till församlingen i Efesus:
-Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis. (Upp 2:7)
Det är alltså ingen självklarhet att alla segrar. Om Smyrnaförsamlingen läser vi:
-Den som segrar skall inte skadas av den andra döden. (Upp 2:11)
Vi läser om Pergamusförsamlingen:
-Men något har jag emot dig, att du har några där som håller sig till Bileams lära (Upp 2:14)
Det är något som kommit in i församlingen. Det finns några ibland dig som har missat perspektivet, några har kommit bort. Men vi läser längre fram:
-Åt den som segrar skall jag ge av det dolda mannat. Och en vit sten skall jag ge honom, och på den är skrivet ett nytt namn (Upp 2:17)
I brevet till Tyatiraförsamlingen står det:
-Men det har jag emot dig att du låter kvinnan Isebel hållas, hon som säger sig vara profetissa…(Upp 2:20)
Hela församlingen tillät vissa tendenser utvecklas. Men så läser vi:
-Den som segrar och håller fast vid mina gärningar ända till slutet, honom skall jag ge makt över folken, och han skall styra dem med järnspira (Upp 2:26-27)
I brevet till Sardes står det:
-Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder (Upp 3:4)
Det har blivit en degradering. En utveckling som går ifrån detta att ”det finns några ibland dig som håller sig till…” fram till: ”du har några få ibland dig som inte har fläckat sina kläder”. Men det står ändå också i brevet till Sardes:
-Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok. (Upp 3:5)
Några finns som inte har fläckat sina kläder, och den som vinner seger ska Jesus ge en vit klädnad.
I brevet till Filadelfia läser vi:
-Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel. (Upp 3:12)
Här är polariseringen och striden så stark att han säger:
-Håll fast det du har, så att ingen tar din krona. (Upp 3:11)
Det är någon som försöker röva segerbytet du har vunnit ur din hand, men håll fast, för den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds församling.
I Laodicea står Herren utanför församlingen och klappar på dörren. Han säger: Om någon vill… Så långt har det gått, att Herren själv står utanför och undrar om det finns någon som vill öppna. Men än en gång kommer budskapet:
-Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron. (Upp 3:21)
Frågan är om vi har öron till att lyssna och förstå, och har viljan, anden, till att kämpa den striden vi sjunger om: ”själen måste utstå en kamp för den tron, varpå vår salighet hänger”.