Stig-Andreasson

Text: Stig Andreasson

Efter utgivningen av Bibel 2000, som också innehöll de s.k. “Apokryfiska böckerna”, aktualiserades dessa böcker, som tidigare inte funnits med i våra vanliga bibelutgåvor. Somliga påstod att en hel och fullständig Bibel måste absolut innehålla “Apokryferna”. Midnattsropet publicerade då flera artiklar som visade att det är en markant skillnad på Bibelns kanoniska böcker och Apokryferna. Den Katolska kyrkan kallar Apokryferna för “de deutero-kanoniska böckerna” (den andra samlingen kanoniska böcker) och har plockat in dem lite här och där i Gamla testamentet som en naturlig del av bibeltexten. Det växande intresset för den Katolska kyrkan i vårt land har på nytt aktualiserat frågan om Apokryfernas legitima plats i Bibeln. Flera kristna skribenter förhärligar nu Apokryferna och påstår att det är Martin Luthers fel att de blev uteslutna ur de protestantiska bibelutgåvorna. I detta nummer av Midnattsropet låter vi en f.d. katolsk präst, Richard Bennet, förklara sin syn på saken. För övrigt skall vi här bara ta med några få historiska fakta samt ställa några enkla frågor till dem som idag betraktar Apokryferna som en trovärdig och nödvändig del av Bibeln.

En före detta katolsk präst berättar fritt ur hjärtat.

Utdrag ur vittnesbörd av Richard Bennett från boken Far from Rome near to God, översatt av Stig Andreasson.

ag är infödd irländare och växte upp i en familj där vi var åtta barn. Min barndom var lycklig och problemfri. Min far var officer i den irländska armén. Då jag var nio år blev han pensionerad. Min mor talade ofta om Jesus medan hon sydde, diskade eller rökte en cigarett. Nästan varje kväll böjde vi alla knä i salongen och reciterade böner efter våra radband. Aldrig skulle det falla oss in att försumma mässan en enda söndag. I Jesuit - skolan fick jag noga plugga in innehållet i den katolska katekesen.

Bibelstudium av Stig Andreasson

Jesu återkomst – ett ämne för ständiga spekulationer.

Det hände i Stockholm för några år sedan. Efter en gudstjänst inbjöds besökarna att övervara en mindre konstutställning i ett rum i kyrkan. En av tavlorna hade ett något gåtfullt motiv. Guiden förklarade att den föreställde Jesu återkomst. -Vad menar du? Skall han komma tillbaka? utbrast en av gudstjänstbesökarna förvånat. Under mina år i Frankrike har jag hört samma fråga. Folk har hört om ”den lille Jesus” i krubban, som är mycket omtalad, speciellt i juletid. Men om hans återkomst har man aldrig hört ett ord.

Del 3

Undervisning av Stig Andreasson

”Andens fjärde våg”.

Detta är rubriken till en ganska lång artikel i tidskriften Keryx, skriven av Anders Gerdmar, rektor för Livets Ords Teologiska Seminarium, som i dagarna återuppstår i ny ekumenisk gestalt. Vi försöker att genom några koncentrerade citat få tag på själva kärnan i det budskap och den rörelse som alltså nu benämns ”Andens fjärde våg”.

En fjärde våg förutsätter att det tidigare funnits tre vågor.

Text: Stig Andreasson

Det högsta goda i kristenheten verkar inte längre vara Trohet mot Guds Ord, men snarare Enhet. Enhetsvindarna blåser ibland i olika riktningar. Detta bidrar till en allt större förvirring. I den här artikeln sätter vi sökarljuset på teologiska läroanstalter och den teologiska tidskriften Keryx.

Enhetsvindar på teologiska läroanstalter.

Så gott som alla stora och ledande teologiska fakulteter i västvärlden är idag helt styrda av liberal teologi. Det betyder kort sagt att den profana vetenskapens principer allmänt tillämpas på bibeltolkningen. Det är en allmän, ekumenisk trend som bara några få mindre fakulteter vågar avlägsna sig ifrån. Nyligen avslutade en bibelforskare sin tjänst på en känd fakultet efter 15 års troget arbete. Orsaken var att han fortfarande trodde på bibeln som en gudomlig uppenbarelse. Men det hade blivit omöjligt att hävda detta på den läroanstalten.