Undervisning

Appell av Hans Lindelöw

Om vi läser bibeln kommer vi att påverkas av den. Antingen läser vi i den några gånger, och lägger den ifrån oss. Då kan den inte göra mycket intryck på oss. Eller så kommer vi vid läsandet av bibeln att fi nna den verkligen värd att läsas, så vi får svårt att lägga den ifrån oss. Det är så med bibeln, och det är så med Jesus.
Jesus har själv sagt att antingen församlas vi omkring honom, med honom, eller så rör vi oss i en annan riktning. Vad är det som kan dra oss till honom, så att han får möjlighet utöva inflytande över oss?
Hans Fader drar oss till honom. Jesus säger att ”ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig, drar honom”. Detta ord drar talar om att det finns en oerhörd dragkamp i tillvaron. Mycket drar, antingen åt ena eller andra hållet. Nu finns möjlighet att dras av Gud. Då är det lätt för människor att tänka: Han drar inte mig, alltså räknas jag inte. Men det finns en sida att tänka på här: Vi måste ställa oss till förfogande. Vi måste gå till den Gamla Boken, öppna och läsa, och inte släppa taget, utan hålla fast. Om den gamla boken får tala till oss, om vi vänder vårt hjärta till ordet, då får vi något som omtalas i bibeln: Vi får ett tecken på vår panna, för Ordet talar till oss och påverkar oss.
I Hesekiel talade Herren till en man som stod till förfogande:
-Gå igenom Jerusalems stad, och teckna med ett tecken på pannan de män som sucka och jämra sig över alla styggelser som bedrivas därinne. (Hes 9:4)
Sucka och jämra sig - är det eftersträvansvärt? Någon nämnde tidigare om att det fanns dem önskade pietisterna bort från jordens yta. De som präglades av denna sorg som Jesus själv säger a? den faktiskt innebär
en salighet. Det kanske inte är så lätt att ha göra med och förstå sådana människor. De som suckar och jämrar sig, men ändå är saliga. De suckar, men inte över vad som helst. Man kan gå omkring och sucka över både
det ena och det andra. Över att man är trött , är less och tycker att tillvaron är meningslös bara för att man inte känner sig underhållen. Men här handlar det om att sucka och jämra sig över de styggelser som bedrivs. Det
måste vara fråga om att man anser det vara styggelser som Gud säger är styggelser. Jesus talar också om styggelser. Det är sådant som drar människor ifrån Gud. Det som skapar utrymme för avgudadyrkan istället för sann tillbedjan. Det som skapar utrymme för alla onda gärningar som står i strid mot Guds lag
- att stjäla, ljuga, osv . Allt detta onda får vi möjlighet att vända oss ifrån när vi hör hans kallande röst, när vi hör den profet kalla som står till Guds förfogande. Sådana profeter var Elia och Johannes. Vi tackar Gud för att vi kan ta del av de ord som dessa profeter en gång talade, de finns fortfarande kvar i bibeln.

Undervisning av Arne Imsen

Maranataväckelsen har kännetecknats av kampen om rätten att få vara fri och oberoende. Maranataropet, du vår Herre kom, förpliktigar det folk som väntar på Jesu snara tillkommelse att leva fria från de bojor som så lätt snärjer Guds barn in i en materialistisk livsstil. Arne Imsen ledde under de sista decennierna av 1900-talet Maranataväckelsen i den ideologiska kampen med skärpan av sin kunskap och sitt profetiska ämbete.
I dagarna blev Maranataförsamlingen i Stockholm åter påmind om att det inte är någon självklarhet att få behålla rättigheter som fria medborgare att stå utanför marknadens och kapitalismens krav. Facket ställer krav på att de personer som tillsammans skapat arbeten inom församlingen inte ska tillåtas arbeta ideellt. Man kräver kollektivanslutning och att alla ska arbeta inom ramen för ett materialistiskt tänkande.

Undervisning av Michael Dakwar

Vi är på väg till vårt eviga hem, som Gud förberett åt oss. En plats utan tårar, utan sorg och bedrövelse. Där ska vi alltid få vara hos Herren. Men än så länge är vi kvar i vårt tillfälliga hem på jorden. Tråkigt nog har vi många problem i vårt jordiska hem. Man öppnar tidningen och lyssnar på nyheter – det finns inget annat än problem och svårigheter. De påverkar inte bara världen omkring oss, utan också oss troende. Det faktum att vi är troende gör oss inte immuna mot problem. Livet är inte förutsägbart. Ena dagen är man frisk, nästa dag sjuk. En kollega till min hustru, som var ung och frisk, åkte ut på picnic med sin man. Plötsligt fick hon stroke och dog inom några timmar. Hur kunde det hända? Vi vet inte. Ena stunden var hon ung och frisk, i nästa ögonblick var hon i en annan värld. Sådant händer både för troende och icke troende. Job sa att människor föds till olycka. Vi har alla mött svårigheter i vårt liv. Kanske på grund av att vi handlat fel, eller gjort felaktiga val. Gud sa åt profeten Jona att göra en sak, men han valde att göra något annat. Gud måste sända en kraftig storm över hans liv för att återföra honom till det uppdrag han fått. Ibland kommer det en storm även när man är i centrum av Guds vilja. Vi ska nu läsa något som talar om att lärjungarna som gjorde vad Herren bett dem göra, ändå drabbades av en svår storm. De kom i livsfara. Vi läser här:

Undervisning av Emanuel Johansson
Jag har läst en bok i Bibeln som jag vill dela med mig av. Mycket av det är så aktuellt, och därför vill jag ytterligare påminna om det. Det är Daniels bok.Daniels bok kan man säga är Gamla Testamentets Uppenbarelsebok. Där finns syner och profetior. En hel del har gått i uppfyllelse, men det finns också en del som fortfarande väntar på sin fullbordan. När vi läser Daniels profetior, förstår vi att mycket av det han skrev handlar om den tid vi lever i – den sista tiden.Daniel var jude, och blev bortförd till Babylon när han var en ung pojke. Det läser vi om i första kapitlet.

Undervisning av Tage Johansson
Uttrycket Guds rike är oerhört fascinerande. När man läser bibeln, ser man att det är fråga om det rike som har utgått ifrån Gud och det uppenbarar sig i det fysiska, det synliga. Att Gud i begynnelsen skapade himmel och jord, det är en produkt av Guds rike. Guds rike har sitt säte i den eviga världen, i himmelen och utgår från Guds tron. Guds rike synliggjordes genom att Gud började skapa. Han skapade också människan. Katastrofen var att Guds rike som blev så underbart uppenbarad i Edens lustgård, och människans harmoniska gemenskap med Gud, bröts genom synden. Därför måste Guds rike gå en annan väg. Därmed förklaras för människan att det som tillhör det förgängliga, det som synden fört in, det kan inte Guds rike byggas på.

Ur Fruktad Frihet (1970) av Arne Imsen

Enkla former En återgång till enkla mötes- och verksamhetsformer är inte längre endast ett önskemål utan en tvingande livsnödvändighet. Till det hör att bönemötet absolut måste återfå sin centrala plats såsom all kristen verksamhets naturliga kraft- och inspirationskälla. Situationen är ingalunda hopplös om vi rustar oss med rätta vapen och på rätt sätt är redo att ta alla de konsekvenser denna insats kräver.I en liten skrift utgiven 1917 av Filadelfiaförlaget i Stockholm har ”ett flera dagars samtal, som hållits i Berlin av en stor skara andedöpta predikanter” summerats under titeln: ”Pingstväckelsens riktlinjer”. Där kan man bl. a. läsa:

Undervisning av Paulus Eliasson

I 1:a Samuelsbok möter vi berättelsen om Saul, Israels förste kung. Israels folk, som utvandrat ur Egypten in i det land som Herren lovat, hade under många år letts av s.k. domare. Dessa hade förkunnat Herrens ord och på ett andligt plan varit fästet i den oroliga tiden. Men så börjar Israels folk att se sig omkring, och säga: ”Vi vill vara som alla andra folk! Vi vill ha en kung!””Som alla andra folk…” Där har du den stora faran. Gud hade utvalt ett folk som var annorlunda, eller som Bileam profeterar:

Undervisning av Hans Lindelöw

Niklas Olaison har intagit platsen som en av teologerna för den homosexuella rörelsen som blivit HBT-rörelsen, vilkas ”frigörelseveckor” på 1970- och 80-talet har blivit ”Pride-veckor” under 2000-åren.Tar han därmed sin plats i ledet som bildats efter Ludvig Jönsson, Lars Carl-zon, Krister Stendahl, Eva Brunne, missionsföreståndaren Bengt Lorenzi m.fl. som tidigare år har officierat och proklamerat den från Bibelns undervisning avvikande livsstil som demonstrerats i de omnämnda ”veckorna”, som en godtagbar livsstil?Efter att ha deltagit i två ”queera bibelstudier” som letts av honom under årets vecka, förefaller det vara så. Torsdag eftermiddag var det dags att läsa igenom berättelsen om Sodom i för-sta Moseboken, kapitel 19. Ett dussintal mer eller mindre HBT-bekännande, och jag, hade satt oss runt ett bord där prästen höll ett till formen föredömligt bibelstudium, eftersom han lämnade stort utrymme åt de deltagande att själva vara aktiva med bibelläsning, synpunkter och frågor. Men om innehållet kan nog ett och annat sägas.Det låg ju makt uppå att inte tolka texten ”homofobiskt”. Och då syntes det oförklarligt för flera av de deltagande varför Gud överhuvudtaget måste straffa Sodom och Gomorra, och var fanns för den delen Gomorra i det hela? Och som en av de deltagande uttryckte det:

Undervisning av Arne Imsen

Vi måste pröva oss om vi håller måttet med avseende på kallelsen och vad som hör till kallelsen. Det är ingen tvekan om att missionsbefallningen är given, men det är alltid fråga om hur den ska förverkligas i varje tid, så att det vi gör inte bara blir ett bejakande som stannar vid en positiv attityd, utan att det blir ett visionärt missionerande som förlängs i en metodisk mission. I vad mån håller vi måttet inför uppdraget? Det gäller också att pröva om de metoder vi använder är riktiga och vad som egentligen är vårt mål. Det händer att man skaffar sig bibliskt förankrade uttryck och även direkta befallningar för att göra något som inte är något annat än ens eget privata intresse.
I en hel del av de arbetsuppgifter vi åtagit oss är Jesu missionsbefallning inte tillämpbar. Det finns andra skäl för vår verksamhet, inte minst rent existensiella. Det primära uppdraget var inte att skapa storfamiljer eller bygga företag, utan att göra evangelium känt och fortplanta Guds rike i allt vidare kretsar för att Jesus skulle bli känd för dem som saknar kunskap om honom. Allt annat är underordnat detta stora mål. Bakgrunden till Jesu missionsbefallning är vad han är och representerar. ”Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar.” Sedan kommer nästa moment: ”döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn, lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder. Och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.” Här finns uppdraget, befriat från alla andra intressen, rent och obesmittat. Det handlar om ett osjälviskt tjänande för att vinna människor för Kristus. Allt vi företar oss, ska vara präglat av denna osjälviskhet. Förmodligen påstår vi att vårt arbete är osjälviskt, men vid en granskning uppdagas att det finns många själviska eller i varje fall mänskliga tankar och drömmar i det vi sysslar med.
I Rom 10:1 heter det:

Undervisning av Tage Johansson

Korsets budskap vittnar om den fruktansvärda katastrof som en gång ägde rum i Guds lustgård i Eden och som kom att drabba hela människosläktet. Människan fick en syndafördärvad natur, som överfördes från släkte till släkte. Människans fall omfattade inte bara henne själv, utan även den övriga skapelsen blev drabbad och blev lagd under förgängelsen.All ondska som har utspelats ända från fallets dag och som pågår i denna stund, är ett vittnesbörd och en bekräftelse på vad som en gång har skett med människan.Vad gjorde då Gud åt detta kaos? Hans lösning var klar redan från världens begynnelse. Korsets budskap till människan var svaret. Korset såsom ett dödsredskap var den enda möjligheten för människans räddning. Första gången korsets budskap förkunnades för människan var då Gud gav Adam och Eva detta löfte att ormens huvud skulle bli krossat. Detta skedde när Jesus gav sitt liv på korset. Händelser efter händelser i Bibeln förkunnar korsets budskap, exempelvis då djur måste slaktas i Edens lustgård för att ge kläder åt Adam och Eva, Lammet som slaktades när uppbrottet skulle ske i Egypten och kopparormen som Mose hängde upp under ökenvandringen, osv.
Korsets två tidsmässiga frälsande funktioner För det första frälsar korset oss från det som hör det förgångna till. För det andra är korset en verksam kraft i nuet. Till det förgångna hör bland annat att människans fördärvade natur är upphängd med Kristus på korset och markerar ett slut för den gamla människan. Paulus förkunnade att han ÄR korsfäst med Kristus som ett historiskt faktum som han hade anammat och att ”nu lever icke mer jag”.Noa frälstes genom korsets budskap, som innebar att dödens krafter drabbade en hel värld. Jesu död på korset var Guds verkställande domshandling. Den var nödvändig för människans skull, för att hon skulle kunna tillräkna sig Kristi död på korset och därigenom befrielse från det adamitiska släktet och bli en ny skapelse. Hon skulle få uppleva att det gamla skulle vara förgånget och något nytt skulle komma in i hennes liv. (2 Kor 5:17)Korset ingriper inte bara bakåt i tiden, men också framåt för varje människa som upplever korsets frälsande kraft. Ty talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som tror är det en frälsande kraft. (1 Kor 1:18)I Guds kallelse kommer korset att ha en avgörande betydelse för oss och vilken attityd vi har till det. I Fil 3:18 klagar Paulus med tårar att många vandrar som fiender till Kristi kors. Observera att han skriver till troende människor.När Jesus kallar sina lärjungar till efterföljelse talar han om att ta sitt kors på sig varje dag. (Luk 9:23) I Matt 16:24 kan vi också läsa samma uttalande av Jesus, men strax innan i samma kapitel får Petrus erfara att hans tankar inte är underställda korsets väg och Guds princip med korset. Jesus avvisar Petrus med orden: ”Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen, du är för mig en stötesten, ty dina tankar är icke Guds tankar, utan människotankar.” Den allvarliga frågan är, om det Jesus sa, att bära korset i hans efterföljd, äger någon innebörd och om det får några praktiska konsekvenser i vår tanke, ord och gärning.Korset är en Guds kraft till frälsning på alla livets områden. Genom den helige Andes hjälp kan vi korsfästa vårt kött med dess lidelser och begär. (Gal 5:24) Gud vill lära oss att älska korset, så att det kan resas mellan oss och världen, så vi kan säga som Paulus: världen är korsfäst för mig och jag för världen, (Gal 6:14); att det finns ett kors mellan min vilja och Guds. Då kan man till och med i svåraste prövningar bedja som Jesus gjorde: ”ske inte min vilja, utan din”. (Luk 22:42)Det måste finnas ett kors mellan oss och våra närmaste och vårt eget liv. I Luk 14:26-27 står det:

Undervisning av Hans Lindelöw

-Ty tiden är inne att domen skall begynna, och det på Guds hus; men om begynnelsen sker med oss, vad bliver då änden för dem som icke hörsamma Guds evangelium? Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, ”huru skall det då gå den ogudaktige och syndaren”?

(1 Petr 4:17-18)

Dessa två verser talar om domen och att den begynner på Guds hus. Vi kan i historien se exempel på hur detta har gått till och vad det har inneburit. Gamla Testamentet erbjuder flera exempel där vi tydligt och klart ser hur det går till när domen begynner på Guds hus.Varför begynner domen på Guds hus, vad ligger överhuvudtaget i begreppet ”domen”? Vi går till första Samuelsboken, och ser där att det som hade skett på den tiden var ett väldigt förfall just i Guds hus. Ett påtagligt avfall beskrivs i andra kapitlet. Man anar när man läser tidigare böcker i bibeln att även om det inte så konkret steg för steg beskrivs vad som skedde där, så är det ändå påtagligt, exempelvis i Domarboken, hur Guds hus är frånvarande. Det finns knappast något exempel på att tabernaklet och allt det som beskrivs i Moseböckerna får så mycket utrymme. Vi tänker på hur mycket utrymme som ges åt berättelsen om hur tabernaklet överlämnas och sedan också upprättas. I andra, tredje, fjärde och femte Moseböckerna ägnas en hel del utrymme åt detta som alltså är det gammeltestamentliga uttrycket och manifestationen av Guds hus, men i Domarboken nämns det inte. Det liksom försvinner ur historien, och det verkar inte som prästerna spelar någon större roll. De präster som förekommer verkar vara ganska slarviga och ansvarslösa typer, nästan håglösa, utan minsta tecken på att de fattat eller förnummit vad det är att vara en Herrens tjänare. Förfallet beskrivs i första Samuelsboken. Det fanns ett rofferi, då prästerna roffade åt sig själva vad som frambars, vad som offrades. Det var ett slarv med livsstilen och det står så här: