Vittnesbörd

Vittnesbörd av Camilla Eliasson

Jag har den sista tiden uppehållit mig i Lukasevangeliet kapitel 15 och läst om den förlorade sonen. Det är en berättelse som är väldigt känd. Den handlar om en son som lämnade sin far efter att ha krävt ut sitt arv. Han gick ut i världen och förslösade det i ett utsvävande liv.

Den här berättelsen är en liknelse om människans förhållande till Gud. Vi är som den förlorade sonen. Vi vill gärna ha det Gud kan ge oss, men vi vill inte ha med Gud att göra, utan vill använda hans gåvor på vårt sätt. Men liknelsen berättar också att när sonen hade använt och förslösat allt kom en stor hungersnöd över hans liv. Han förstod att det var bara hos sin far han kunde få mättnad för sin själ.

Vittnesbörd av Christer Lindkvist

Jag fick frågan ställd till mig på ett väckelsemöte i Maranataförsamlingen. Det fick mig att skriva ner några tankar och bibelord om det kristna livet. Jag vill ta upp några viktiga grundfundament: gudsfruktan, helgelse, sanning, uppbrott, befrielse, prövning och lovprisning.

Den viktigaste grunden i det kristna livet tror jag är sann Gudsfruktan. Det är ett viktigt mål att nå fram till.

Det står i Apostlagärningarna 9:31 att

Vittnesbörd av Keren Lèon

Hela mitt liv har jag varit väldigt blyg, och alltid lidit av människofruktan. När jag gick i skolan  och skulle stå upp i klassen och ha föreläsning för kamrater jag känt i sex år, vågade jag aldrig göra det. Jag skolkade varje gång, för jag var så rädd för att stå där och prata inför dem. Jag kände att genom att vara så blyg inför andra, så sjönk jag liksom. Jag började må dåligt och hamnade i en depression. Jag kunde inte vara mig själv. Mamma sa alltid till mig att jag måste släppa taget om min blyghet, jag kunde inte fortsätta vara så där.

Vittnesbörd: Lennart Schmützer

Vi har ett underbart himmelskt hem. Det har inte alltid varit så för alla människor. Jag har levt ute i världen en lång tid och kände det som att jag kom hem då jag fick komma till Maranataförsamlingen. Det har blivit mitt hem nu, halleluja! Jag är väldigt glad för det. Mitt gamla liv är inte mycket att orda om. Jag har levt därute i så mycket elände. Mycket droger och alkohol. Det har bara varit jag som har existerat, kan man säga. Men nu vill jag läsa ett känt bibelsammanhang från Lukas evangelium, om den förlorade sonen. Han var ju också ute ett tag och levde rövare, så att säga.

Vittnesbörd: Ingegerd Fredriksson

Det har varit fantastiskt att få vara med här på bibelskolan. Jag har verkligen sett fram emot detta. Jag fick några bibelverser till mig innan jag åkte hit. När jag var hemma talade Gud till mig. De här verserna hör på något vis ihop. Jag vill läsa ur sändebrevet till församlingen i Efesus i Uppenbarelseboken:

- Men jag har det emot dig, att du har övergivit din första kärlek. Betänk då varifrån du har fallit, och bättra dig, och gör åter sådana gärningar som du gjorde under din första tid. Varom icke, så skall jag komma över dig och skall flytta din ljusstake från dess plats, såframt du icke gör bättring (Upp 2:4-5).

[Läs mer]