Vittnesbörd

Vittnesbörd från möte i Skellefteå av Emanuel Johansson

Tänk, vilket budskap vi sitter inne med. Vi som har fått möta Jesus.

Jesus är svaret för alla situationer en människa kan hamna i. Jesus är svaret! Före mötet så var jag nere en sväng till köpcentret. Jag skulle dela ut några traktater och inbjuda till mötet här. Jag såg mig om för att se vart det rörde sig mest folk. Jag tänkte att det skulle vara mest folk vid Ica Maxi. Ingången var så stor och det såg ut som det borde vara mest folk där. Men när jag hade stått och delat ut traktater där en stund, tyckte jag att det var ännu mer folk en bit ifrån. Jag tittade lite noggrannare och fick se att ovanför den ingången satt en grön skylt och folk gick därifrån med sina lila kassar. Det var Systembolaget som drog mest folk. Det slog mig vilken tomhet människor lever i som söker och försöker fylla sitt liv med någonting. Finna glädje någonstans eller stilla orostankar på något sätt.

Vittnesbörd av Stig-Erik Westman

Du växte upp i ett troende hem, men kom bort från Jesus och blev sedan frälst igen. Berätta!

-Jag lämnade barnatron, fastän jag gått söndagsskola och även blivit döpt i pingstförsamlingen hemma i Jakobstad. Men det fanns saker i mitt liv som inte var rätt och som jag inte gjorde upp med, och så gled jag ut ur frälsningen. Intresse för bibelläsning och bön försvann. Jag hade ofrälsta arbetskamrater, och började intressera mig för idrottsaktiviteter, videofilm och destruktiv musik. Det var så mycket som fyllde mitt sinne, jag var slav under destruktiva krafter i tio års tid. Men det fanns en röst som sa: Vänd om! Så kom i min hand ett nummer av tidningen Midnattsropet, där man skrivit varnande artiklar mot både filmen och musiken. Jag gick på ett kristet möte, ville ha en förändring i mitt liv och gick fram till förbön. Då fick jag lägga av allt som förslavade mig. Jag slängde kassetter, skivor och videofilmer. Det blev en oerhörd lättnad för mig. En tung börda försvann. Så fick jag hunger efter Guds Ord och bönen igen. Flyttade sedan till storfamiljen på Bällsta. Det var läkedom i gemenskapen och undervisningen.

Vittnesbörd Lena Vidén:

Lena, vet du av något speciellt tillfälle då du lämnade dig åt Gud?

-Precis idag har jag varit frälst i 40 år! Jag var 12 år, det var tältmöten och sångarna sjöng: ”Skall du få vara med i stora vita skaran inför tronen…” Jag satt i mötet, och var inte säker. Då kom någon och frågade om jag ville bli frälst, och så bad de för mig. Jag döptes någon vecka senare. Tron är ett litet frö som måste växa till. Det gäller att få näring från bibeln. Ta fasta på Ordet. Jag har aldrig ångrat att jag följt Jesus.

Vittnesbörd av Roger Lindroos

Det står om kung Salomo i första konungaboken. Den vers jag tänkt på är där Herren uppenbarade sig för Salomo. Det handlar om att Salomo skulle bygga ett tempel åt Gud:

-HERREN sade till honom: “Jag har hört den bön och begäran du har framburit till mig. Detta hus som du har byggt har jag helgat för att där fästa mitt namn för evig tid. Mina ögon och mitt hjärta skall för alltid vara där.  (1Kon 9:3)

Vittnesbörd av Majken Jacobsson

Gud är god! Jag vill läsa ett ord som är välkänt, och det har glatt mitt hjärta.

-Sedan jag hört om er tro i Herren Jesus och er kärlek till alla de heliga, upphör jag inte att tacka Gud för er när jag nämner er i mina böner. Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom. Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga, och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam. Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla. (Ef 1:15-23)

Vittnesbörd av Vusal Zeinalov

Gud är med oss, prisad vare Herren! Vi sträcker oss mot honom. När jag gick i skolan, det var under den sovjetiska tiden, sa man att Gud finns inte. Man berättade om en som hette Darwin, och att han sagt att människan kom från apor. Nästan skrattretande! Alla ansträngde sig och försökte påstå att Gud finns inte. När jag tänker på det så här i efterhand, tycker jag att det var fruktansvärt. Det fanns naturligtvis några som talade om att Gud finns och att man måste tro på honom. Men de fick möta förakt, och man menade att det var något fel på dem som trodde så. Gud behövs ju inte när vi har det Kommunistiska Partiet och människan är sin egen herre. Människan formar sitt eget öde.

Vittnesbörd av Christian Asplund

Kul att vara här! Jag är så glad över vad vi får höra här. Att vi blir frälsta från döden och får liv. Alla människor vill ju leva men det finns bara en som kan ge liv, och det är Jesus. Vi borde glädjas ännu mer. Tänk att vi får slippa dö. Vi har fått evigt liv hos Jesus Kristus och det ger oss den sanna glädjen.

Hälsning från Marita Leijonhufvud i Örebro

Du kanske kallar dig frälst. Tänker att när du en gång  har tagit emot Jesus så gäller det livet ut. Det är sant. Men det betyder inte ”en gång frälst alltid frälst”. Du kanske har timliga omsorger, försummad bibelläs-

ning och bön eller utebliven församlingsgemenskap. I Hebréerbrevet 10:25 står det. ”Låt oss inte överge våra egna sammankomster.” Allt detta vill föra dig bort från Jesus och tron. Du tänker att det inte är så farligt. Känner dig inte som ”avfälling”! Att du i alla fall är frälst! Men du märker inte att den onde har fått fotfäste i dig; att han är en tjuv och bara vill slakta och förgöra. (Johannes 10:10)

I ett väckelsemöte nyligen påminde mötesledaren om vikten av att leva i förnyelse och i den levande strömmen som flyter fram. Några av syskonen vittnade om hur de upplevt Andens dop och kraft i sitt liv:

Av Anna-Lisa Andersson

- Jag blev andedöpt 1946. Vi var samlade en massa ungdomar och bad. Vi bad länge och kämpade. Vi trodde att vi måste kämpa så, och riktigt slog i bänkarna för att få kraft. Men sedan var det en flicka som en kväll sa: - Ikväll beder jag ingenting, jag ska bara vara tyst. Och vi gjorde så allihopa likadant. Vi låg där bara tyst på knä. Då kom Anden över oss. Många blev andedöpta den kvällen. Det var väldigt underbart. När jag kom ut, kände jag som att träden och allting dansade! Så det var underbart.

Vittnesbörd av Gertrud Johansson

Vi har talat om att Andens nya liv måste få flöda igenom oss. Vi måste låta Andens nya liv få ta gestalt i oss; låta oss bäddas ner i jorden för att det nya livet ska spira. Det är så viktigt. En rad från en sångvers kom till mig: ”Lägg dig med din gåva uti Jesu hand”. Var och en av oss har fått gåvor genom den helige Ande. Lägg dig med din gåva i Jesu hand, så du kan bli använd och brukad av honom.

Vittnsesbörd av Hans Lindelöw

-Jag blev frälst 1973 på hösten i samband med att jag ryckte in i det militära. Då kom jag 100 mil hemifrån. Bort från kompisar och allting kom jag i kontakt med kristna uppe i Luleå. Det var kristna från samfund, gamla norrlandsläseriet, en hel del av dem från EFS, men också andra. De hade själva kommit i kontakt med Jesusfolket, som varit däruppe och vittnat. Även Maranata var däruppe på den tiden. När jag hade kommit till tro och tagit emot Jesus, var jag tillsammans med dessa ungdomar. De gav mig en del skrifter och en familj tog sig särskilt an mig. De var engagerade i EFS och även påverkade av Jesusrörelsen. Bland annat gav de mig en skrift om Andens dop. Jag läste den vid ett tillfälle då jag var ensam en kväll i regementets bibliotek. Där fanns ett litet rum som jag gick in i och gjorde som det stod att man skulle göra: Man skulle be Gud om hans Ande, och tro att man fått Guds Ande och så skulle man tala, och Gud skulle ge ett nytt språk. Det där gjorde jag, och där i min ensamhet upplevde jag att jag fick ett helt nytt språk. Helt plötsligt började det porla. Jag visste inte vart jag skulle gå med det. Så gick några dagar, och Jesusfolket kom på besök och hade möten där i olika lokaler. Vid ett möte skulle man be till Gud för dem som ville bli andedöpta, och ännu inte blivit det. Då skulle jag bli föremål för denna förbön, fastän jag ju redan upplevt Andens dop. Men det skadade väl inte, så de bad till Gud för mig och lade händerna på mig.