Undervisning

Citatet i rubriken ställs som en kontrast till något. Sammanhanget är att Jesus berättar liknelsen om den gode herden och om porten till fårahuset.

Ser vi ut över världen idag så är det lätt att drabbas av hopplöshet och sorg. Lidande och död gör sig ständigt påmint. Både i populärkultur och verkliga livet.

För några veckor sedan firades till exempel halloween med allt vad det innebär. Ett firande som visserligen kan ses som en kul grej, men som ändå träffsäkert återspeglar världens dans med döden och de onda makter som härskar över den.

Bibelstudium

Inledningsvis vill jag påminna om Jesu undervisning om de anförtrodda punden. Vi läser i Lukas 19:13:

”Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: Gör affärer med det här tills jag kommer tillbaka.”

Vi som tagit emot Jesus i våra liv, såsom Herre och Konung, vi har alla även fått något att förvalta. Något att förmera. Det behöver inte nödvändigtvis handla om att vi alla ska stå på predikstolen och tala för massorna. Men vi har alla fått en gåva som vi har blivit anförtrodda att dela med oss av. “Gå ut i hela världen” var Jesu sista uppmaning till sina lärjungar.

Appell

Ropet hördes klart och tydligt, och alla jungfrurna vaknade upp och började göra sig i ordning. Man hade väntat länge på den här stunden. Ibland hade man säkert misströstat och undrat om han verkligen skulle komma. Tiden hade gått. Det hade blivit sent och man hade blivit sömniga, så till den grad att man hade somnat.
Men nu hördes ropet! Midnattsropet - Se brudgummen är här! Saker var i görningen, och brudgummen var i antågande. Man kunde känna en våg av förväntan, och spänningen låg i luften.
Det kunde såklart kännas lite omtumlande att vakna upp såhär plötsligt ur sin törnrosasömn, att hämta bäringen och orientera sig. – Men man visste vem man var och vad man hade för mål. Man var utvald och man skulle på bröllop. I alla fall hade man det namnet om sig …

Rapport

Zebastian Vidén

“Vi ska ha dop.” Då Tage Johansson ringde och bjöd in till högtidsdag i Gullspång med dop och gemenskap fanns det ingen tvekan. Självklart ville vi vara med och dela glädjen.

Appell

Frågan ställdes av Habackuk då han såg hur våld, ondska och ogudaktighet spred sig till synes obehindrat. Utan några repressalier.

Text: Zebastian Vidén

Text: Zebastian Vidén

Den 24 februari small det till. Oväntat och överraskande, men samtidigt inte. Under lång tid hade de militära styrkorna byggts upp vid gränsen till Ukraina, men ändå, det kändes så osannolikt att något verkligen skulle hända.

Text: Zebastian Vidén

Här på missionsfältet i Dominikanska republiken har de senaste dagarna nyheterna från grannlandet Haiti upptagit det mesta av våra tankar. Drygt 11 år efter att den ödeläggande jordbävningen ägde rum i januari 2010 så drabbades alltså landet återigen av en jordbävning. Denna gång något starkare än sist, men inte lika central.

Text: Zebastian Vidén

För drygt ett år sedan slog corona-pandemin ner i världen som ett bombnedslag. Från att ha varit en värld med i stort sett fritt resande fram och tillbaka över bland annat Atlanten, så stängdes gräns efter gräns ner. Man kan tycka olika om huruvida åtgärderna var berättigade eller ej, men faktum kvarstod.

Om någon inte älskar Herren ska han vara under förbannelse. Marana tha! (1 Kor 16:22)

Text: Zebastian Vidén

Vad hände med Maranata?
Maranatarörelsen har blivit decimerad. Det är väl ett inte helt felaktigt sätt att beskriva läget? Den en gång så talrika rörelsen. Hur många är vi idag?
Vi som tidigare bodde i Stockholm är nu utspridda i mindre grupper, både i Stockholm, i Långshyttan, i Gullspång och på Åland. Sedan finns det ytterligare ett antal syskon runt om i landet på olika platser. Vi är inte många.

Text: Zebastian Vidén

Under den senaste tiden har vi nåtts av ett budskap. Det är ett budskap som har varit, och är, riktat till i princip hela jordens befolkning. Det handlar om att distansera sig. Du som läser den här texten har med största sannolikhet stött på det både en och flera gånger redan.Det handlar om att distansera sig från varandra, för att göra spridningen av det nya Coronaviruset så begränsad som möjligt.Förutom att hålla distans till varandra så handlar det också om att ofta och noggrant tvätta sina händer. Allt i syftet att rädda liv.

Bibelundervisning av Zebastian Vidén

Jag har lite tankar som präglas av den speciella situation som församlingen befinner sig i. Samtidigt vill jag på något sätt försöka flytta vårt fokus. Det handlar om att söka Guds rike först. Att inte så mycket fokusera på vårt här och nu, men mer på vårt uppdrag, det som Jesus har kallat oss till.

Vi ska börja med en väldigt känd berättelse i Första Moseboken. Det handlar om Noa och floden. I kapitel 6 vers 13 står det så här:

Intervju med Zebastian Vidén:

Du har haft mycket praktiskt och samord-nande ansvar i sommarens evangelisationssatsning. Varför är det viktigt med den här typen av inre mission?

Både inre och yttre mission är något som varje kristen är kallad till. Det sista Jesus sa innan han lämnade lärjungarna var att de skulle missionera. Att de skulle sprida evangelium. Vi ser idag hur det på olika plan blir mörkare i världen - inte minst andligt. Men Guds församling är bärare av ett budskap - ett ljus - som måste lysa desto klarare i vår tid. Tiden är kort och Jesus kommer snart, men ännu har vi nåd att verka och föra fler människor till Gud.

Appell av Zebastian Vidén

Tiden är kort. Budskapet hastar. Jesus kommer snart. I Hebréerbrevets kapitel 11, läser vi om trons människor genom alla tider. Det står om Abraham, det står om Mose, det står om Noa. Det står om alla dessa människor som i tro har följt Herrens befallning. De som har tagit emot rättfärdighet. Det står också om Abraham att han hade här ingen varaktig stad. Han sökte efter något tillkommande. Dessa människor var våra bröder och systrar som vi av nåd får stå i samma led med. Det står att världen förtjänade inte att hysa dem. ”De irrade omkring i öknar och på berg, i grottor och hålor. Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat. Ty Gud har förutbestämt något bättre åt oss: först tillsammans med oss skall de nå målet” (Hebr 11:38-40).

Missionsrapport av Zebastian Vidén

I östra Haiti, någon mil från gränsstaden Belladere, ligger en bergsby som heter Baptiste. Vi kom första gången dit i slutet av 2009, en kort tid innan jordbävningen som drabbade landet så hårt.

Baptiste är ett slags centrum i området som i sin tur omges av många småbyar, till exempel byn Mont-Leon, som vi kom i kontakt med för fem år sedan.

För att göra en lång historia kort så betalar församlingen löner för samtliga lärare i en skola där. Det är drygt 600 barn som går i skolan - och tack vare offer och andra gåvor från vänner på olika platser så blir skolgången fri för eleverna. Det i sin tur innebär att familjerna i stället kan fokusera på att få fram pengar till mat för dagen och liknande. Nöden i Haiti är stor, och den lilla hjälp vi kan ge genom detta gör en enorm skillnad för dessa familjer.

Vittnesbörd Zebastian Vidén

Vi lever i en väldigt omvälvande tid och det sker mycket i vår värld. Vi ser också utifrån Guds Ord  hur tiden går mot sitt slut. Den ena dörren efter den andra ser ut att stängas igen. Men det finns ett hopp och en framtid. Det är därför så viktigt att vi som församling, som har fått det här livet, inte slår oss ner och tänker att ‘snart kommer Jesus så nu kan vi ta det lugnt den sista sträckan, ja snart är allting över’.

Missionsreportage Zebastian Vidén:

Helt plötsligt en morgon var alla jättereligiösa. Folk på gatan talade om Gud. På Twitter och andra internetfora regnade det kommentarer om den yttersta tiden och att Jesus snart är här.

Några dagar senare verkade dock allt ha återfått sin balans. Visst, Gud finns kvar däruppe. Men vi sköter vårt härnere. Vardagen var åter ett faktum igen.

Vad som hade hänt var att Dominikanska republiken drabbades av ett jordskalv. Skalvet som mätte 5.3 på Richterskalan orsakade dock inga större skador.

Text: Zebastian Vidén

Maranataförsamlingens förlag Bällsta Mediacenter ställde i år, liksom tidigare, ut på Bok & Biblio-teksmässan i Göteborg. Mässan som hade ca 100 000 besökare hade i år temat ”Tre länder - ett språk, Tyskland, Österrike och Schweiz”.

Bällsta Mediacenters monter pryddes av flera skyltar med namnet Jesus i fokus, och med rubrikerna ”Vem var han?”, ”Vem är han?”, ”Vad gjorde han?” med mera. Det var en viktig och nödvändig påminnelse till mässans många besökare - om evigheten som är lagd i människan och om det absolut viktigaste val en människa kan göra i sitt liv; ”Vad ska jag göra med Jesus?”.

Av Zebastian Vidén

Efter ett besök i Baptiste så känns det alltid lika tråkigt att resa därifrån. Hur som helst så är det så det går till, och nu är det bara att se fram emot nästa besök istället.

Kom hem för några dagar sedan därifrån, har tappat räkningen på vilken gång i ordningen.

Något som var nytt för mig denna gången var besöket vi gjorde i Mont-Leon, en plats som vi hört om mycket de senaste månaderna. Platsen ligger ganska exakt 5 km gångväg från Baptist där vi har vårt hus, och tog för oss ungefär 1 timme att gå.